200 (Den lyckliga åldern)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200 DEN LYCKLIGA ÅLDERN
Det var också det sista han sade, då hon följt
honom ombord.
— Det blir ohyggligt att komma hem. Jag
fasar för det. Men jag har det att tänka på att
jag skall tillbaka till dig.
I spårvagnen satt hon och frös och var trött
och på den sista biten hon hade att gå hem, den
mörka gatan gick hon och tänkte. Hon hade
nästan velat att han ej varit så upptagen av henne
i kväll. Åtminstone ej på det sättet. Inte tagit
henne. Så underligt att han kunnat det.

Karen Dyrssen hade haft lunginflammation i
februari. Edele var ofta där då. Alf tyckte inte
om det, efter vad hon märkte. Men han vågade
ej säga något. Hon var inte så rädd för honom
nu. Han var svartsjuk på alla och en var —
på de orimligaste människor. Det var ingenting
att göra åt det, hon fick bara vara kall och
otillgänglig ett par kvällar, så blev han försiktig
en tid.
Fru Dyrssen var nästan frisk igen, då Edele
varit där senast hade det varit tal om att hon
nu snart skulle få komma upp. Men en dag,
när hon kom hem till middag, låg det ett brev
till henne. Edele kände ej igen stilen.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 12:39:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/uslyckliga/0202.html

		Den lyckliga åldern / 200 (1913) Author: Sigrid Undset Translator: Vera von Kræmer Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|