Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
I fig. 3 betrakta vi nu ett helt litet stycke af
ekqvistens tvärsnitt vid 150 gångers förstoring. I
verkligheten är detta stycke ungefar så stort
som detta o. Hufvudmassan utgöres af de ganska
tjockväggiga vedcellerna, ty af cellens inre ihålighet
återstår blott en liten punkt midt i hvarje cell,
och på denna cellväggarnes tjocklek beror ekvedens
hårdhet och tyngd. Vid / se vi en årsgräns, som i den
ganska tjocka märgstrålen till venster (Si) kröker
sig i en vinkel, såsom fallet alltid är hos eken
och .boken. Märgstrålens celler äro något utdragna
i dess egen längdrigtning. Till höger om den tjocka
märgstrålen se vi tvärsnitten af ett mycket vidt samt
af två smalare käjl (dessa tvärsnitt äro s. k. porer);
förbi det vida kärlet böjer sig en mycket fin, af en
enda cellrad bestående märgstråle (S 2), hvaremot
en annan (S 3) längre åt höger afbrytes af de båda
smärre kärlen.
Men huru helt annorlunda ser icke ett litet tvärsnitt
af granved iit (fig. 4): Här se vi endast vedceller,
och dessa äro här mycket större, för det mesta tydligt
fyrkantiga. / antyder äfven här en årsgräns. Ofvanför
den se, vi tre cellager, som tillhöra den utåt barken
belägna, således yngre årsringen, och nedanför
samma gräns ’8 cellager af den inre, således ett
år äldre årsringen. Ju närmare den sednares celler
befinna sig till årsgränsen, desto plattare och mer
tjockväggiga äro de, hvaremot de celler, hvarmed
yttre årsringen börjar, äro tunnväggiga. Detta är
alltid händelsen med barrträden; alltid börjar en
årsring med vida och tunnväggiga vedceller och slutar
utåt med platta, tjockväggiga. Deraf kommer det sig,
ätt barrträdens ved (företrädesvis kallad lös ved’)
består af omvexlande ljusa, lösa samt mörkare, hårda
lager. Vid S S visar sig en märgstråle; dessa bestå
hos barrträden af en enda cellrad och äro derför hos
dem mycket fina, men tillstädes i otalig mängd.
Likasom vi nu funnit ek- och -granved till sin
mikroskopiska byggnad ganska olika hvarandra, så har
hvarje slags ved sina egendomligheter, hvilka likväl
ofta förete ganska ringa olikhet.
En Jemförande blick på figurerna 3 och 4 gör det
fullt tydligt, hvarför ekveden är fast och tung,
samt icke låter klyfva sig så regelbundet, som den
lätta och lösa granveden. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
