Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjellväxterna - Viderosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stålörten erinrar oss ändtligen om ännu en sak, som
utmärker många fjellväxter, nämligen prakten i deras
blommors färg. Särdeles blått framträder hos dem i
ett djup och en klarhet, i jemförelse hvarmed vår
blåklints beprisade blå fårg kommer betydligt till
korta. Blomkronan hos Gentiana verna och nivalis samt
andra arter är af en azurblå färg,, som man skulle
kunna kalla brännande, ty den bländar ögat. Äfven
vårt tredje afbildade exempel på Cellväxter, Saxifraga
oppositifolia, har lysande blå eller violetta blommor
och kan tillika tjena oss som ett exempel på olika
habitus inom samma slägtes område, ty hvem igenkänner
väl strax i figg. 1 och 3 två arter af samma slägte?
Men när skulle jag väl blifva färdig med att tala
om Cellväxter, om jag ville fortfara dermed så länge
som ämnet räcker till och jag sjelf har nöje deraf?
De utgöra just en liten, skarpt begränsad skara,
men som väcker ett lika lifligt intresse for sig,
som det Georg Forster hyste för de oskuldsfulla
Tahitierna och deras retande natur.
Böra vi beklaga, att det nästan är omöjligt att i våra
trädgårdar göra det drägligt eller rentaf behagligt
för fjell-växterna? Vi hafva ingen rätt att beklaga
oss deröfver, ty de äro ett alster af sin växtplats,
och emot den rätt, som ligger i sambandet mellan orsak
och verkan, får ingen klagan höjas. Man bjuder till
att förstå det och tager det för öfrigt lugnt.
Viderosen.
Vid fråga om en missbildning hos djur eller isynnerhet
menniskor, måste vi alltid tänka oss någonting fult
eller tillochmed afskräckande. Men så är det icke
med missbildningen hos en växt. Skälet till denna
påfallande olikhet i våra intryck ligger tvifvelsutan
deruti, att hvarje missbildning hos menniskor eller djur,
derför att den verkar störande på kroppens symmetri, framträder
så mycket tydligare, samt att hvarje djur, åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
