- Project Runeberg -  Utflygter i naturen och hvardagslifvet /
292

(1874) Author: Emil Adolph Rossmässler Translator: Carl Hartman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lek eller undervisning?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^^

:. ?<,"H:; */i ~-:’, ^>,;~/!Y^’’ 4v>;|t-
–’^Iw^^^^k/^-tf.’-;^ *.

’ . . ’ ’-

292

mer, och tyvärr hafva vi i vårt
språk icke något fullt motsvarande ord.)
*;

De voro färdiga. Frans ordnade ånyo tåget, och med
otålig längtan att få se den vidare utvecklingen af
denna gåtfulla lek, skyndade de med knappt bibehållen
ordning tillbaka till läraren. När denne hörde dem
komma, kommenderade han halt, då trampet tycktes
tillkännagifva, att de .voro ungefar på 10 stegs
afstånd. Hvarochen bland barnen gömde sin blomma
sorgfälligt bakom sig, ehuru läraren, der han ännu
stod bakom eken, i alla fall icke kunde hafva sett
dem. Han talade ur sitt gömställe och lät Frans, som
var den mest öfvade, se efter, att alla barnen hade
den rätta växten i ett dugligt exemplar, och lät dem
sedan ställa sig i två kretsar. Äfven omtalade Frans,
att gossarne hade en annan blomma än flickorna. De
små hoppade i glad otålighet och blickade åt eken,
bakom hvilken förklaringen öfver hvad som skulle
komma var dold.

«Nå, nu skolen J få se», sade läraren och klappade
i händerna, «passen nu på! Gossarne skola vara
så artiga, att de lemna flickorna företrädet; vi
sysselsätta oss således nu först med flickornas
blomma. J hafven alltså alla en och samma växt i
handen. Den skolen J nu beskrifva för mig, och jag
vill af er beskrifning utleta hvad för en växt det
är, o,ch sedan skall jag säga er namnet. Derför
fån J icke draga mig vid näsan, d. v. s. J skolen
beskrifva rigtigt noga och snällt för mig ; bruken
nu edra ögon och edert förstånd ! Svara mig endast då
jag frågar. Jag skall börja med den minsta. Således,
Johanna, eller som vi vanligen kalla dig, lilla Agu,
säg mig någonting om eder växt.»

«Den har mycket vackra, röda blommor.»

»Det är redan något, men sannerligen för litet,
ty röda blommor hafva många växter. Du måste derför
säga mig något mera. Består blomkronan af ett blad
eller af flere?»

Lilla Agu dröjde med sitt svar. «Af flere», sade
hon slutligen.

«Då kan du väl rycka bort ett kronblad, och de öfrige
sitta qvar?» ’ .
.

«Nej, det går icke an; då skull^ jag rifva
sönder blomman. Det är derför ändock bara ett
blad, fastän det alldeles, * icke ser så ut, utan -
helt annorlunda.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:40:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utflygt/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free