Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad är det som skiljer oss från djuren?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
antal menniskor är * medvetet. Åtminstone ådagalägger
de flestes tanke- och- handlingsätt, att denna
åtskilnad icke för dem finnes till; och att detta
tyvärr är fallet, gör så mångens lif tomt och
innehållslöst, huru ftillt af lust och glädje eller
fullt af möda och bekymmer det än må vara, jag menar
fiillt af möda och bekymmer, som föga betalas med det
man mödat sig för, eller fullt af lust och glädje,
som icke skänker verklig lycka. Det heter i en dikt,
kallad ’Rhenfloden’:
"Ja, fader Khen, en menniska jag är, ej mer; Men
icke heller mindre, än en sådan! Och att jag är det,
det har du bekräftat Med din vältaliga aquamarin.
.
Förstode blott enhvar hvad du förkunnar, Du flod med
hafvets färg! Mig säger klart Din matta färgton,
att du är lifegen Åt gröna hafvet. Du, så stor och
stolt, Bär dock helt blygsamt, som det helas del, Det
helas färg. . Se, jag vill likna dig; Åt menskligheten
vill jag sjelf mig offra, Ej någon enskild älska
främst, om ock Det vore maka, barn och kära vänner."
Jag är öfvertygad, att de begge sista raderna skola
förefalla mången såsom hårresande onatur. Men just att
man så uppfattar dem, bevisar, att man ännu icke gjort
sig reda för sitt hägsta företräde framför djuren.
Vårdande, ja uppoffrande föräldrakärlek, trogen
vänskap förekommer äfven hos de högre djuren, ja,
vi hafva ju från dem hemtat det bildliga uttrycket
apkärlek. Men det rikast begåfvade djur kan likväl
icke höja sig till uppfattning af sitt samhällsbegrepp
- det känner ingenting motsvarande det, som vi förstå
med begreppet menskligheten.
Att uppfatta mensklighetens begrepp och vår egen
ställning såsom tillhörande menskligheten, samt att
erkänna vår förpliktelse att icke allenast älska
enskilda menniskor, utan äfven att tjenande och
bistående ansluta oss till menskligheten i hennes
framåtskridande - detta är det, som skiljer oss från
djuren, ehuru de fleste bland oss icke fasthålla detta
såsom den bestämmande grunden för deras görande och
låtande.
Menniskorna äro makar, fåder, medborgare, men blott få
äro menniskor i den mening, att de äro medvetna om sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
