- Project Runeberg -  Världarnas utveckling /
45

(1906) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparna, särskildt jorden, såsom hemvist för lefvande varelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

jordytans temperatur med 4, en fyrdubbling skulle höja
den med 8 grader. Därjämte skulle en sänkning af
kolsyrehalten skärpa temperaturskillnaderna mellan jordens
olika delar, en höjning skulle åter utjämna dem.

Det uppstår nu den frågan, om verkligen sådana
temperaturförändringar hos jordytan iakttagits. Därpå svara
geologerna: ja. Vår historiska tid har föregåtts af en
period, då temperaturen var omkring 2 grader högre än
nu. Detta synes på den dåvarande utbredningen af
hasseln och sjönöten (Trapa natans), hvaraf fossila nötter
funnits på ställen, där sagda växter nu på grund af
klimatförsämringen ej kunna lefva. Före denna tid gick
istiden, om hvilken man nu med säkerhet vet, att den
fördref invånarne i norra Europa från deras gamla boplatser.
Man har många tecken, som tyda på, att istiden varit
indelad i flera skeden, som skiljts åt af tidsintervall med
mildare klimat, så kallade interglacialtider. Den tidrymd,
som karaktäriseras af dessa istider, då temperaturen,
enligt mätningar, gjorda öfver glaciärernas utbredning i
alptrakterna, var ända till omkring 5 grader lägre än nu,
antages af geologerna ha omfattat ej mindre än omkring
100,000 år. Denna tid föregicks af varmare tider då
temperaturen, att döma af växtfossil från dessa tider,
stundom gick upp till i medeltal 8 à 9 grader högre än nu
och var vida mera likformig öfver hela jorden än den är
nu (eocentiden). Äfven under äldre geologiska perioder
synas dylika starka klimatväxlingar ha ägt rum.

Finnas då anledningar att antaga, att luftens
kolsyrehalt kan ha växlat så mycket, att därmed de sagda
temperaturväxlingarna kunna förklaras? Angående denna fråga
har Högbom och på senare tid Stevenson yttrat sig och
i jakande form. Kolsyrehalten i luften är så obetydlig,
att den årliga förbränningen af kol, som nu uppgår till
omkring 900 miljoner ton (1904) och hastigt ökas, * till-

* Den var år 1890 510, år 1894 550, år 1899 690 och år 1904
890 miljoner ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:53:08 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/utveckling/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free