Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparna, särskildt jorden, såsom hemvist för lefvande varelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande, massor. Vattenångans närvaro är påvisad i
andra planeters atmosfär, såsom Venus, Jupiters och
Saturnus’ direkt med spektroskopet hjälp samt indirekt i
Mars’ (på grund af förefintligheten af snö). Spektroskopet
har dessutom gifvit antydning om närvaron af andra
gaser, gifvande ett intensivt band i den röda delen af
Jupiters och Saturnus’ spektrum (våglängd 0,000618 millim.).
Andra nya beståndsdelar af obekant natur göra sig gällande
i Uranus’ och Neptunus’ spektrum. Däremot finnes ingen
eller ytterst obetydlig atmosfär på månen och Merkurius.
Detta är lätt att förstå. På den från solen vända sidan
af Merkurius är temperaturen nära den absoluta nollpunkten.
Dit måste alla gaser i planetens atmosfär samlas för att
kondensera sig. Om således Merkurius ursprungligen haft en
atmosfär, så måste han ha förlorat den, då han miste sin fria
rotation för att ständigt vända samma sida åt solen. Liknande
grunder kunna anföras för att månen saknar atmosfär. Om,
såsom många astronomer påstå, Venus ständigt vände
samma sida åt solen, så skulle ej häller Venus ha någon
märklig atmosfär med molnbildning. Vi veta att denna
planet har en synnerligen starkt utvecklad luftkrets,* och
detta utgör det starkaste skälet mot antagandet af, att
Venus förhåller sig såsom Merkurius i afseende på sin
vridning kring sin axel.
Då nu istider och varma tider växlat, äfven sedan
människan uppträdde på jorden, måste vi göra oss den frågan:
Ar det sannolikt att vi skola i de närmaste geologiska
tidsskedena hemsökas af en ny istid, som skall drifva
oss bort från vårt land till Afrikas hetare luftstreck? Det
synes dess bättre, som om vi ej behöfde frukta något
sådant. Redan den för industriens behof drifna
förbränningen af kol är ägnad att märkbart öka luftens
kolsyrehalt. Dessutom synes vulkanismen, hvilkens härjningar —
på Krakatoa (1883) och Martinique (1902) — under den
* Detta synes på den starka ljusbrytningen i Venus atmosfär,
då denna planet synes vid solranden vid s. k Venuspassager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
