Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 C. Th. Hjerpe.
osynliga hufvud, Christus, den ifrån honom utgående anden och det
troslif, denne verkar medelst ordet och sacramenterna. I nådemedlens
vruk och förvaltning deremot har hon sin synliga tillvarelseform och
sin nödiga yttre organisation. Dessa sidor betinga hvarandra ömse-
sidigt; kyrkan är det ena endast genom det andra. Sådan är kyrkan till
sitt väsende, producten af och organet för Christi nådesnärvaro och verk-
samhet. Naädemedlens förvaltning är den enda ordning, som Christus
»jelf har högtidligen fastställt för kyrkan. För såvidt Chrisus, ”som
utgifvit sig sjelf för församlingen, på det han benne helga skulle, sedan
han renat henne genom vattnets bad, medelst ordet” !), anbefallt or-
dets förkunnande och sacramenternas förvaltning?) såsom det medel,
hvarigenom "han må kunna framställa henne för sig sjelf herrlig, he-
lig och ostrafflig” 3), kalla vi nådemedlens förvaltning för frälsnings-
ordningen, hvilken sälunda är af Herren sjelt insatt. Men i detta
osynligt-syvliga samfunds väsende och bestämmelse ligga många lifs-
kraftiga frön till en vidare organisation. Ur kyrkans natur såsom or-
ganism, der alla lemmarne i lifsgemenskap med hufvudet Christus hafva
hvar och en sin egendomliga ställning, sina gåfvor och sina functioner,
ur den åt kyrkan i dess totalitet uppdragna nådemedelsförvaltningen
och ur hennes verldsomskapande bestämmelse framgår med inre nödvändig-
het och under yttre frihet en complex af former, ordningar och normer,
den vi kalla kyrkoordning. Denna ordning, för så vidt den icke är af
Christus sjelf omedelbart iusatt eller föreskrifven, utan, om än med
inre nödvändighet, likväl med full yttre frihet successivt gestaltar sig
och relativt fixerar sig, skiljer sig strängt ifrån frälsningsordningen,
till hvilken den står i ett secundärt förhållande. Men eburu kyrko-
ordningen skiljer sig bestämdt från frälsningsordningen och står till
denna i ett underordnadt förhållande, blifver den likväl icke oväsendt-
lig. Den har rättslig grund, rättslig helgd och förbindande kraft, och
kan skilnaden emellan dem båda i korthet så angifvas, att frälsnings-
ordningen hvilar på gudomlig rätt, d. v. s. är af Herren sjelf omedel-
bart gifven och har till uppgift att meddela frälsningen, då deremct
kyrkoordningen hvilar på mensklig rätt och har till syftemål att upp-
rätta och handhafva yttre skick. Men bådadera äro nödvändiga; den
förra för frälsningens, den sednare för den yttre ordningens skull. Till
frälsningsordvingen hör det af Herren åt kyrkan i dess helhet upp-
dragna bruket och förvaltningen af nådemedlen, hvilka, såsom en hela
samfundets gemensamma egendom, alla dess lemmar hafva rätt och
pligt att broka och förvalta till egen och det helas uppbyggelse. Men
4) Eph. 5: 26. 2) Matth. 28: 10, 20. 3) Eph. 25: 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
