Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Commodum Possessionis och Besittningsskydd. 37
ändring, att senare delen från och med orden ”ok hawe firigiort” är
utesluten, hvarefter det upptogs i Chr. LL. KgB. 28 Cap. Det är här
icke förändradt på annat sätt än att orden ”&elle ok löse peninga”
uteslutits och orden: ”Om Lösöra raan gange som skils i Edzöris
Balkenom” blifvit tillagda.
Huru detta stadgande i början tillämpades — om det ansågs
innefatta en blott straffbestämmelse för den våldsamma egenmäktig-
heten, utan att, sedan orden ”ok hawe frigiort” ... uteslutits, til-
lika gifva anledning till åläggande af restitution af den frånhända be-
sittningen eller om en sådan ansågs på grund deraf kunna och böra
åläggas — kunna vi ej afgöra. Men att stadgandet åtminstone af
juristerne under sista delen af denna period uppfattades såsom inne-
bärande ett egentligt besittningsskydd torde, oaktadt Abrahamssons
något besynnerliga terminologi, kunna slutas af hans anmärkningar
till nämnde Cap. af Chr. LL. Han säger nämligen der bland annat:
”Ey förbindes den, som medelst Wåldzvärkan blifvit ställd utur det
han i handom hafft, eller elliest der uti blifvit turberat, emot sin
willia inlåta sig uti twist om odelrätten, förr än han först blifvit åter-
stäld i sin äganderätt.” Då han nu ej behöfver återställas i egande-
rätten, hvilken, i den mening ordet efter vårt språkbruk har, han ej
kunnat förlora genom den andres våld, så måste man väl antaga att
han skall återställas i besittningen, hvilken just är hvad han för-
lorat. Och den tvist om odelrätten, i hvilken han först derefter är
skyldig att inlåta sig, måste derför vara en tvist om rättigheten till
saken — här eganderätten i vår mening. Detsamma visar sig äfven
af följande anmärkning, som Abrahamsson på samma ställe gör: ”Ar
det så, att någor klagar, at han i sin ägendom blifvit turberat och
honom der uti förnär skiedt, och den andra påstår, at honom intet
förnär skiedt, utan at det är hans ägendom, som den andra påstår
wara sin, men ingen dera kan wijsa sig äga ägande rätt fram för den
andra, utan bägge finnas der utinnan hafva tijd efter annan exercerat
oklandrade actus possessorios; så må det twistiga i qwarstad sättias,
til dess at om odelrätten Lagligen blifvit utfördt.” Häraf synes det
sålunda att man visar sin "äganderätt" genom att ådagalägga ”actus
possessorios.” Men denna ”äganderätt” kan ej vara något annat än be-
sittning. Man torde häraf kunna sluta att, hvilken än lagstiftarens
mening må hafva varit, Abrahamsson och de med honom samtidiga
juristerne antogo att, på grund af detta stadgande, den, som med
våld blifvit satt ur besittningen af en fast egendom, kunde lagligen
fordra densammas återställande af dejicienten utan att behöfva be-
visa mer än det, att han vid dejectionen besutit och utan att, förr än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
