Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 | Fredr. Björnström.
Häraf visar sig, att strömmens retande inverkan på muskler och
nerver beror mindre på att den eger en gifven styrka, än att den ha-
stigt omvexlar från minimum till maximum i styrka eller tvärtom (Stro-
mes-Schwankung). Men en sådan hastig omvexling är just det ut-
märkande för inductionsströmmarne, hvarföre ock de beqvämast egna
sig att framkalla dessa verkningar. Dock kan man äfven, såsom vi
sett, åstadkomma detsamma genom den constanta strömmens öppnande
och slutande, och såsom vi nedan skola se, i vissa fall äfven medan
den är sluten.
HL
Elektro-physiologiens förhållande till elektro-therapien.
För att komma till en klar insigt om elektricitetens inverkan på
de pathologiskt förändrade väfnaderna i den menskliga organismen är
det af vigt att undersöka, huru dessa väfnader under deras normala
tillstånd förhålla sig i elektriskt hänseende. Vi hafva redan förot hän-
visat på de organiska väfnadernas förmåga att vara ledare för elektri-
citet. I sammanhang med denna ledningsförmåga uppstå genom elek-
tricitetens inverkan vissa förändringar inom väfnaderna, hvilka physio-
logien till en del närmare utredt. Men oberoende af den elektricitet,
som utifrån kan tillföras väfnaderna, ega de, i synnerhet muskler och
nerver, äfven sjelfva en viss elektromotorisk kraft, som under vissa för-
hållanden framkallar sjelfständiga elektriska strömmar, hvilka, af No-
bili först upptäckta hos grodan och derföre kallade grodströmmar,
blifvit af du Bois-Reymond med största noggrannhet undersökta 1). Vi
vilja i korthet redogöra för resultatet af dessa undersökningar, sedan vi
först gifvit förklaring på några härvid använda termer. På ett friskt
muskelstycke, som blifvit lösgjordt för att kunna förena hvilken punkt
deraf som helst med multiplicator-trådens ändar, skiljer man mellan den
naturliga längdytan, det konstgjorda längdsnittet , det naturliga tvärsnittet
eller der muskeln öfvergår i sena, det konstgjorda tvärsnittet och slut-
ligen ägvatorn eller den linea man tänker sig i muskelns yttre omfång
korsa midten af längdaxeln.
Förenar man nu multiplicatorns ena ända med muskelns eqvator,
den andra med någon närbelägen punkt af längdsnittet, så uppstår en
svag ström i, riktningen från &eqvatorn, till den nämnda punkten. För-
!) E. du Bois Reymond, Untersuchungen iber thierische Electricität.
Berlin 1848,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
