Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Ervangeliskt-Lutherska Skriftermålet. 99
Under sednare hälften af det 18:de seklet inträffade ytterligare
vigtiga förändringar med skriftermalet. Först och främst flyttades
detsamma till sjelfva communiondagen, sa att det hölls antingen
omedelbart före communionen eller nyss före llögmessogudstjensten ’).
Derigenom inskränktes, ja upphäfdes möjligheten att enskildt skrifta
nagon, som kunde önska det. Nu utgingo äfven edicter från kyr-
kostyrelserna om privatbiktens afskaffande och uteslutande bruk af
det allmänna skriftermålet?). Till en ersättning för det sålunda
allmänt uppgifna enskilda skriftermalet skulle det tjena, att själa-
sörjaren, etter ett till samtliga skriftebarnen hållet bikttal, tog min-
dre afdelningar af dem i biktstolen och antingen sjelf föreläste eller
lät en eller flera af de kring biktstolen församlade uppläsa biktfor-
meln, hvarefter han serskildt aflöste hvarje sådan mindre afdelning
för sig?). Det var således ett allmänt skriftermal med serskilda
afdelningar af communicanterna. Så svagt det än är, sa visar sig
likväl i denna anordning ett minne af den forn-lutherska idéen, att
skriftermålet asyftar en speciellare Ordets tillämpning pa de en-
skilda individerna, än den offentliga predikan. Men det svåraste
saret tillfogades nu det Lutherska skriftermalet uenom uppgifvan-
det af de gamla fran reformationsseklet härstammande bikt- och
aflösningsformlerna, i hvilkas ställe i rationalistisk anda affattade
inträdde. Äfven började nu predikanterna föreläsa at dem sjelfva
uppgjorda biktformler; var da skriftefadren, sasom ofta hände, en
rationalist, så mäste naturligtvis ocksa bikttormeln bära prägeln
deraf. Likaledes satte den bildade en ära uti att, då han dertill
uppfordrades, med egna ord framsäga sin bikt, men hvilken alltför
ofta saknade de väsentliga kännetecknen af hvad till en botfärdig syn-
dabekännelse hörer. I samma sväfvande gestalt befann sig äfven af-
lösningen. Endast sällan aflöstes med något slags tillförsäkran om
syndaförlåtelse, oftast afkunnades aflösningen under form af en ön-
först 1811 lagligen föreskrefs till begaguande vil allmänt skriftermål och
vid skriftermål med sjuka. Jfr Schauman, »idd. 297-300 och Svenska
K vrkobandboken af 1811.
!) En sådan förflyttning skedde i Danmark och Norge redan 1741 (Jfr
Grimelund. Prakt. Theol. sid. 59). Likasom vi, såsom ofvan är nämndt,
ieke varit i tillfälle att lära känna, om det uuder någon tid varit allmän
sed och lag i Sverige att hålla skriftermål på Lördagen, så veta vi icke
heller någonting om en denna handlings förflyttning till communiondagen.
”) Ett ediet från denna tid om privatbiktens afskaffande i Mecklenburg
fanes citeradt hos Kliefoth, sid. 484.
2) Jfr Grimelund, sid. 59 och Kliefoth, sid. 4838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
