Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luthers Nattvardslära. 8
gn utläggning, Man kan säga: ”I satsen: detta är min lekamen” står
copulan ”är” visserligen icke i stället för ”betyder”, men ordet ”leka-
men” har fått en ny metapborisk betydelse. Härpå har Luther svarat,
att man enligt den christliga läran och Grammatiken aldrig får öfverga
från ett ords gamla betydelse till en ny, såvida icke text och förstånd
dertill tvinga, eller det nödvändigt fordras genom andra ställen i Skrif-
ten; men en sådan tvingande nödvändighet har Oecolampadius icke upp-
visat med afseende på instiktelseorden!). Orimligheten af Oecolam-
padii utläggning söker han derjemte visa genom exempel?). Mot det af
motståndarne åberopade stället Matth. 24: 23 invänder han: ”Det är
mycket olika, när jag talar om Christus och när jag talar om Christi
lekamen och blod. Ty när Evangelisten säger: ”Här eller der är Chri-
stas” och dylikt, så är det fråga om hela Christus d. ä. om Christi
rike. Härtill tvingar med nödvändighet texten hos Luc. 17: 20, der
det heter: ”Guds rike kommer icke med utvärtes åthäfvor. Ej heller
skall man säga: si här, si der är det.” Detta uttrycka de andra Ev-
angelisterna så: ”här eller der är Christus.” Med allt detta är utsagdt,
att Christi rike icke består i yttre ting, ställen, tider, personer och
verk, utan, såsom det på samma ställe heter, ”Guds rike är invärtes
i eder.” Häraf följer nu icke, att Christus är ingenstädes, utan att han
är allestädes och uppfyller allt, Epbhes. 1: 23. Men han är icke bun-
den vid något särskildt ställe, hvarest han måste vara och för öfrigt
ingenstädes 2). — Beträffande de Apostoliska orden 1 Cor. 10: 16 svarar
Laother: Paulus vill här öfverhufvud icke uttrycka, hvad brödet i och
för sig enligt instiftelsen är; han förutsätter detta såsom för Corinthierna
bekant och talar endast om sakramentets bruk och nytta, likasom han
icke heller i v. 17 säger, hvad brödet är, utan hvad det gifver. Men
äfven om Paulus med Christi lekamens delaktighet skulle mena, att vi
skola njuta allt det goda, som Christus med sin lekamen förvärfvat, så
är dock denna i och för sig sanna tanke ingalunda något bevis för den
meningen, att Christi lekamen icke verkligen är närvarande i sakra-
mentet. De ifrågavarande ordens rätta betydelse är fastmera denna:
”pär vi äta sådant bröd, emottaga och njuta vi allesammans, den ene
såväl som den andre, icke vanligt bröd, utan Christi lekamen.” Christi
lekamens gemenskap, som det af oss brutna brödet enligt Paulus är,
gundar sig sålunda derpå, att Christi verkliga, naturliga lekamen ge-
mensamt ätes af alla, som bryta brödet d. v. s. som deltaga i sakra-
mentets firande"). Beträffande motståndarnes åberopande af kyrkofä-
!) Lutbers Schriften XX, 1131 f. 2) Derst. 1234 ff.
3 Derst. 373. 1) Derst. XIX, 1604 ff,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
