Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 0. F. Myrberg.
ståndpunkt, som vägra erkänna denna nytestamentliga skrift såsom ett
verk af apostelen Petrus, utan äfven forskare sådane som Neander,
Ewald, Reuss, Huther med flera hafva gjort ett med densamma i detta
afseende. Det är icke otroligt, att om en rösträkning i ämnet på
vår tid skulle anställas, skulle den utfalla till förmon för denna sida;
men detta sätt att afgöra en vetenskaplig fråga kan naturligtvis icke
göra anspråk på någon gilltighet. Mera skulle det då hafva att betyda,
om Schwegler hade rätt, när han säger, att ”alla insigtsfulla domare
ifrån Calvin och Grotius hafva instämt i den omtalade förkastelsedomen
öfver detta brefs äkthet”, men detta påstående förlorar sin betydelse inför
namn sådana som Thiersch, Goericke, Heidenreich, Stier, Dietlein, Fron-
miller, Hofmann med flera, hvilka afgjordt förklarat sig för denna äkthet,
för att icke tala om de tveksamme eller medlande, till hvilkas antal
vi kunna räkna Bertboldt, Ullman, Olshausen, Lange o. a. !). Att
fråokänna de här anförda författarena den både sakkunskap och om-
dömesförmåga i allmänhet, som fordras för behörighet att afgifva ett
omdöme i denna fråga, låter dock icke rimligtvis verkställa sig. Hvad
man än må tänka i denna fråga, så mycket är dock klart, att den
icke hörer till antalet af dem, hvilka på den vetenskapliga forsknin-
gens väg blifvit utagerade. Den befinner sig ännu i visst afseende sub
lite et judice, och allt hvad som kan tjena till en närmare utredning
af de dithörande svårigheterna synes under ett sådant förhållande icke
böra anses ovälkommet. Det är hufvudändamålet med närvarande af-
handling att afgifva ett bidrag till denna närmare utredning, både af
den korthet, som icke afklipper, men löser svårigheterna, och af den
fullständighet, som icke skymmer, men framdrager i ljuset den hufvud-
sak, om hvilken det är fråga. Mycket af hvad som förut blifvit fram-
ställdt kommer här ett förbigås; måhända skall det äfven blifva vår
del att kunna påpeka ett och annat, som icke förut blifvit tillräckligt
uppmärksammadt eller tillräckligt betonadt — i hvarje fall hysande det
hopp, likasom allvarligt användande vår flit derpå, att så genom-
föra vår undersökning, att vi icke med Olshausen o. a. nödgas stadna
vid ett blott af yttersta nödfall berättigadt: non liquet.
Den tid, då kristendomen framträdde i verlden, var i mera än ett
afseende en historisk gränsetid, då det gamla, som öfverlefvat sig sjelft,
och det nya, som ännu icke antagit form och gestalt, i oredig förveck—
ling omfamna och brottas med hvarandra. De gamla staterna hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
