- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1865 /
32

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 L. Annerstedt.

sittning de komma i åtnjutande af alla de fördelar, som eget hem och
egande af jord medföra. Antalet af de parceller, som utan olägenhet
för samhället kunna förefinnas, bestämmes sålunda af tillgången på lö-
nande biförtjenst för deras innebafvare. Tydligt är dock att i följd af
de fördelar, arbetets fördelning medförer, den hufvudsakliga delen af ett
lands jordbrukare måste vara bänvisad till jordbruket såsom den enda
källano till sitt uppehälle, hvadan endast en mindre del af jorden utan
skada för åkerbruketg produktivitet kan vara i smärre parceller för-
delad. Tilltager parcelleringen utöfver den ofvan angifna gränsen och
utbreder sig öfver ett helt land, måste således följden blifva ett af-
tagande i samhällets välstånd. Ty vid förherskande dvergkultur måste
det vid jordbruket använda driftkapital aftaga, dragare, öfriga kreatur,
åkerbr: ksredskap försvinna, endast spaden, som trädt i stället för plo-
gen, finner användande. Odlandet af spanmål undantränges af potatis-
odlingen. Derjemte försvinner hvarje tillfälle att genom arbete hos an-
dra erhålla någon biförtjenst, då hvar och en jordbrukare ensam är
mer än tillräcklig för brukandet af sin lilla lägenhet. Erfarenheten
lärer ock, att befolkningen under sådana förhållanden förökas i en o-
trolig grad, hvarigenom hvarje individs andel i de producerade nyttig-
heterna förminskas, det vanliga existensminimum inom samhället ned-
sättes till det minsta möjliga belopp, och fattigdomen tilltager i bredd
med folkökningen, så att äfven i goda år ej kan blifva fråga om något
välstånd. Den minsta tillstötande yttre olyckshändelse, såsom missväxt,
krig o. 8 v., lemnar för flertalet af befolkningen ej något annat val
än att antingen på ett eller annat sätt lefva på samhällets bekostnad
eller ock dö af hunger. Allmän nöd, missnöje och brott taga öfver-
handen, och då de olyckliga sakna kredit, hafva de ej en gång hoppet
att kunna förbättra sin ställning. När en egare af en parcell sålunda
gått under, inträder genast en annan i hans ställe, för att å den in-
köpta lotten gå samma öde till mötes.

Sådana äro de faror, som vanligen angifvas härflyta från jordens
öfverdrifna parcellerirg och dvergkulturens öfverhandtagande inom sam-
hället, och man har påstått, att dessa genom den fria delbarheten af
jorden skulle med nödvändighet förorsakas, samt att för den skull deras
inträdande endast genom stadgandet af lagliga inskränkningar i denna
frihet kunde förebyggas !). Ty frihet att efter behag stycka jorden skulle
med nödvändighet medföra öfverbefolkning med alla dess fruktansvärda

!) Mohl, Die Polizei-Wissenschaft nach den Grundsätzen des Rechts-
staates, Täbingen 1833, IL sid. 27. Bernhardi, 1. e sid. 481 €£. Helfe-
rich, IL c art. L Reichensperger, 1. c. sid. 295 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:44:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1865/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free