Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyckning. 37
Genom upphäfvande ej mindre af alla de inskränkningar, den äl-
dre feodala lagstiftningen stadgat i afseende på de skattskyldiga jord-
egarnes fria dispoeitionsrätt, än ock af tionden samt alla onera af feo-
dalt ursprung, som hvilade på jorden, omskapade revolutionen jord-
braksförhållandena i en rigtning, som befordrade jordstyckningens till-
tagande; och öfver 1,000,000 nya små jordegare uppkommo i följd af
försäljning utaf kyrkogodsen och emigranternas fastigheter samt genom
delning af kommunal-egendomen!). Genom stadgandet af ovilkorlig
lika fördelning emellan arfvingarne af så väl fastighet som lösegendom ?)
och förbud ej mindre för föräldrar att genom testamente tilldela ett af
sina barn större del af den efterlemnade egendomen än de öfriga, än
ock att inrätta fideikommiss eller substitutioner, sökte man befordra
fördelningen af jorden och hindra dess sammanhopande på ett färre
antal händer.
Dessa grundsatser upptogos i Code civil, ehuru de visserligen un-
dergingo någon förmildring. Enligt denna lag eger en oinskränkt fri-
bet rum i afseende på jordstyckningen; vid bestämmandet af succes-
sionsordningen fäster lagen ej något afseende på egendomens natur eller
usprung; barn och deras efterkommande ärfva sina föräldrar och för-
fäder utan afseende på kön och förstfödslorätt och taga lika lotter,
dervid representationsrätt eger rum; subetitutioner äro förbjudna ?);
gandet af ett minimum af 1 arpent (34 ares = 22.04 kpld), hvarunder
styckning af jorden skulle vara förbjuden.
!) Enligt då varande finans-ministerns uppgift i pairs-kammaren vid
diskussionen 1826 öfver lagförslaget angående majorater; Legoyt, ll. ce. sid. 432.
2) Genom lagen af den 6 Jan. 1794.
3) Code civil, artt. 732, 745, 896. — I fråga om substitutioner och
majorater har den Fransyska lagstiftningen efter införandet af Code civil
ondergått flere förändringar. Enligt art. 1048 är det tillåtet för en per-
son att gifra den del af sin förmögenhet, hvaröfver han eger testaments-
frihet, åt ett eller flere af sina barn med vilkor att öfverlemna denna egen-
dem åt donatariens barn, men endast i första led och med den inskrävk-
ning, att substitutionen skall gälla alla donatariens barn utan undantag.
Genom lagen af den 17 Maj 1826 utsträcktes denna substitutions-rättighet
till afkomma i andra led efter donatarien. Men denna utsträckning upp-
häfdes genom lagen af den 7 Maj 1849. Napoleon I införde 1808 majo-
rater i afsigt att bilda en ny ärftlig adel. Lagen af den 12 Maj 1835
förordnade: 1:o att inrättandet af majorater för framtiden skulle vara för-
bjudet, 2:o att de dittills af enskild egendom stiftade majorater cndast
skulle sträcka sig till två led, den oberäknad, till hvars förmån majoratet
blifvit stiftadt; men sistberörda stadgande upphäfdes genom lagen af den 7
Maj 1849.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
