Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 L. Annerstedt.
Svenska lagstiftningen förkastade fideikommiss-institutionen eller den mot
Svensk sed helt och hållet stridande primogenitur-arfsrätten, började
man snart yrka på förökade kontroller på efterlefnaden af denna för-
fattning samt ökade garantier emot jordstyckningens tilltagande. Med
anledning af en utaf Ordföranden i Fångvårdsstyrelsen år 1833 gjord
anmälan om nödvändigheten häraf!) förordnade Kongl. Maj:t, att i
hvarje län utom Stora Kopparbergs en komwmittée, bestående af Lands-
höfdingen såsom ordförande, Lauds-Sekreteraren och Häradshöfdingarne
samt sex af Landshöfdingen dertill anmodade, för klokhet, nit och red-
lighet kända, personer från särskilda delar af länet, nemligen 2:ne
jordbrukare af Adel och Ståndspersoner, 2:ne af Preste- och 2:ne af
Bondeståndet, skulle afgifva yttrande angående förhållandena inom lä-
net med afseende på jordstyckningen, samt buruvida några närmare
föreskrifter vore af nöden, för att för framtiden förekomma mot 1827
års förordning stridande hemmansklyfningar och jordafsöndringar?).
Vid Riksdagen år 1834 anhöllo Ständerna hos Kongl. Maj:t, att han,
sedan dessa yttranden inkommit, ville låta utarbeta de förslag till än-
dringar, förklaringar och tillägg till 1827 års förordning, hvilka af dessa
yttranden kunde föranledas, samt deraf gifva Ständernva del. Ifråga-
varande yttranden innehöllo bland annat, att bemmansklyfningen under
de sistförflutna tjugo åren isynnerbet tilltagit i Wermlands och de båda
Skånska länen, der den blifvit verkstäld med fullkomligt åsidosättande
af föreskrifterna i 1827 ärs förordning, samt att denna författning följ-
aktligen ej kunde anses hafva förorsakat något tilltagande i jordstyck-
ningen, hvilkens egentliga orsak borde sökas i en tilltagande befolk-
nings bebof af bosättning jemte ett allmännare sträfvande efter obe-
roende. Kommitterade i 12 län ansågo det i 1827 års förordning stad-
gade minimum för hemmansklyfningen för lågt, och i 18, att vidare
kontroller å denna författnings efterlefvande vore af nöden, i hvilket
afseende i allmänhet föreslogs en återgång till stadgandet af en viss del
utaf mantalet såsom det minimum, hvarunder klyfning endast efter före-
gående undersökning skulle vara tillåten. I afseende på jordafsöndrin-
gar ansågo de fleste Kommitterade likaledes förökade kontroller nöd-
vändiga 3). Genom K. Br. den 16 Nov. 1838 uppdrogs åt särskilda
Kommitterade för hela Riket att med ledning af länskommittéernas
yttranden tarfeta förslag till ändringar och tillägg i 1827 års förord-
ning. Dessa Kommitterade afgåfvo påföljande år sitt förslag till för-
) Danckwardt, 1. a sid. 8.
2) Danckwardt, 1 co. sid. 9.
3) Underdånigt betänkande angående Hemmansklyfning och Afsöndring
af jord eller andre Lägenheter från Hemman, Stockholm 1839. sidd. 6 o. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
