Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 C. J. H. Engstrand.
en efterföljande effect af orsaken, hvilken sjelf efficierar denna verkan.
Vi se sålunda, att vid en sådan uppfattning af causalitetsförhållandet
orsaken med rätta kan kallas causa efficiens.
Vända vi oss till det andra slaget af verkningar, som förete sig i
menniskans verld, så utgöres det af med fritt viljebeslut utförda hand-
lingar. Äro dessa handlingar fria, så måste deras orsak vara ett fritt
viljande väsende. Af sådana väsenden känna vi i den tillvarande verk-
ligheten blott ett, nämligen menniskan. Menniskan sjelf, såvida den
fria viljan kommit till actualitet hos henne, är sålunda orsak till dessa
fria verkningar. Nu inträffar det egna med menniskans fria handlingar,
att orsaken först blir känd, sedar handlingen blifvit företagen. År
vidare handlingen den af orsaken åstadkomna verkan, så framträder
verkan i tiden före orsaken. Men blir orsaken sednare i tiden actuell
än verkan, så kan han sägas utgöra det ändamål, till hvars uppnående
verksamheten tenderar. Man kan derföre med rätta kalla orsaken för
causa finalis till skilnad från en causa efficiens. Vi hafva här erbållit
ett teleologiskt causalitetsförhållande.
Genom en flyktig blick på verldsföreteelserna i menniskans verld
hafva vi, såsom det synes, erhållit medvetande om tvänne causaliteter.
Redan häraf är klart, att en noggrannare insigt i causalitetsförhållandet är
af stor vigt för menniskan. Den frågan uppstår nämligen af sig sjelf,
huru dessa båda causaliteter kunna förlikas med hvarandra. Månne
båda causalitetsförhållandena, såväl det mechaniska som det teleologiska,
äro lika berättigade? Eller månne blott det ena kan vetenskapligen
förklaras? Se der frågor, som sjelfmant erbjuda sig vid en blick på
causaliteten, hvilka frågor först då kunna besvaras, sedan causalitets-
förhållandet sjelft erhållit sin vetenskapliga förklaring.
Men om causalitetslagens riktiga uppfattning är af stor vigt för
menniskan vid verldsföreteelsernas hänförande till hvarandra, så är den
ej af mindre betydelse för philosophien, alldenstund cansalitetslagen kan
sägas vara fundamentallagen för all philosophi. År nämligen philoso-
phien, såsom redan Aristoteles uttryckte sig, en vetenskap om alltings
yttersta grunder, ibland hvilka äfven deras realgrunder eller orsaker
måste inbegripas, torde detta af sig sjelft inses. Och är causaliteten
af en sådan vigt och betydelse för philosophien i allmänhet, så är den
af lika värde för dess båda stora underafdelningar, den theoretiska och
den praktiska philosophien. Då en oriktig uppfattning af causalitets-
begreppet medför en oriktig såväl theoretisk som praktisk philosophi,
framstår ännu klarare för oss nödvändigheten af att, såvidt möjligt,
gifva en riktig förklaring af detta begrepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
