Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökn. öfv. språket i skriften: Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga. 15
Tapa (förlora, förstöra) !?. — Isl. tapa id.
Tweka ?.
Thrugha (förtrycka) 3. — Isl. pråga (pressa, trycka), -aJa.
Thäfka (smaka på) ’.
Undra (undra öfver, beundra) 5.
Wagha (våga), Part. neutr. waghat (med adjektiv bet.) ?.
Waras (taga sig till vara)?, owarande, owarandis 8. — Jmfr Isl.
varask (taga sig i akt för), åvarandi (som icke väntar, vet af
något).
Wardha (angå)?, umwardha 19, — Isl. varda (bevaka, angå m. w.),
-ad’a. Hall. vara (angå, hafva att vårda sig om), -ade.
!’) 57 (143): ovitur kunungur tapar ok fördärua sit folk —.
2) 21 (52): han tuäkar ey um thz warda må (undrar ej, om det skall
ske eller icke).
3) 61 (151, 152): Trughom ok ödhom almogha —-. Först trughar han
herra ok wälborna män -—.
1) 55 (138): hon (tungan) skal täfka i munnenom manz mat —. Jmfr
Leg. 185: — se ok höra ok pefka. — Angående böjningen af verb med
k-afledning se Rydqv. I, 49 —50.
3) 2 (4): Thet undra David Propheta, tha han sagde — —. Undra är
här antingen ett förkortadt imperfekt (f. undradhe), eller Ind, prs. sg. (f.
undrar). 39 (101): almoghen se ok skudha ok unura thera åthäuve.
6) 82 (204): wågha til otarva (onödigtvis våga) —. 10 (25): Nu kan
nokor seghia thet uvåghat ware (att det är vågadt, farligt) —. 6 (13): thz
är wåghat ok grympt ok ostadhokt —. 72 (176): Opta är wåghat ens
mans rådh (att följa en menniskas råd, utan att inhemta fleres, är ofta
farligt). Scheffer och Ihre läsa å det sist anförda stället wäghat för waghat
och öfversätta, den förre: ”explorando probatum est", den senare: ”valuit.”
Men huru en sådan verbalform skulle vara att förklara, inser jag icke; ej
heller synes meningen blifva bättre genom de angifna betydelserna. Se Ihre,
Gloss. II, 403 (under ordet: råd).
7) 81 (199— 200): han kan tå hälst warda slaghin, han waras minzt.
8) 57 (142): — thet land ouarande skadha (owarande är attribut till
land). 22 (53): — hånom kombr alt owarandis til. 87 (212): — owa-
randes — up å tom koma — (owarandis och owarandes brukas här som
adverb.).
92) 17 (42): thön mål ther wårda land ok almogha —. 32 (82): höra
ok göma huat almoghan wårda. 78 (193): — i allo ty töm wårda —.
Jmfr Bonav. 63: — thz som vara siäla helso vardhadhe —. Ang. uttryc-
ket: ”wardhande mal” se Ordfogn., particip.
!0) 16 (40); — Suå wardr ok han ok hans budhord, ok thet han um-
wårder, försmåt —. Orden: thet han umwårder, lära väl betyda: det som
angår honom, ligger honom om hjertat. Jmfr UpL. confirm.: — pPem a
börendi er um warpepi (”quorum intererat") —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
