Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII. VEM VAR HAN?
Men om Kristus icke var vad kyrkan förkunnar honom
vara, om han icke var »andra personen i gudomen» —
vem var han då ?
Var han, såsom många mena, en människa liksom vi
andra ? Visserligen dock ett religiöst geni, visserligen
ägande mer av godhet och storhet än någon annan vi
mött eller sport om i denna värld.
Att han var en människa — ja, det har han oräkne-
liga gånger betygat. »Människosonen» var det namn
med vilket han städse betecknade sig själv.
Men »en människa sasom vi andra» — nej, det var dock
uppenbarligen icke hans mening.
Först och främst, det finnes icke hos honom skymten
av syndamedvetande.
Och en gång förklarar han tydligt och klart, om än
med indirekta ord, att han är fri från synd. Nämligen,
då han till judarna sade de stolta orden : »Vem av eder
straffar mig för synd ?» I en ytlig människas mun kun-
de de orden ha inneburit ett underförstått: »Jag har
icke begått någon av de grova förseelser som man i
allmänhet kallar synd». En skrymtare kunde vid de or-
den ha tänkt: »Mina synder äro väl dolda, ingen kan
komma på mig med dem». Yttrade av en cyniker, kunde
de ha betytt : »Åtminstone är jag inte sämre än ni andra !»
Men uttalade av en djuplagd och sannfärdig människa
måste de betyda: »I haven ingen rätt att förebrå mig
något. Jag vet ej med mig någon synd».
Sålunda, om man icke skall betrakta Jesus som den
störste av hycklare, måste man anse honom ha varit
helt fri från synd och brist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
