Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag reste tvärt på mig och ville gå ut i köket, men
barnjungfrun, Tatjana Jakovlevna, var en språksam
gumma från Moskvahållet. Hon visste inget bättre än
att få prata och berätta, och nu ville hon inte gå miste
om en åhörare.
— Nej gå inte, Ivan Golovanytj, sa hon, kom så
går vi och sätter oss här i skrubben bakom skåpet, hon
kommer då rakt inte hit in med honom och vi kan väl
språka lite, du och jag.
Jag gick in på förslaget, för så talför som Tatjana
Jakovlevna var, hoppades jag få veta något av henne
som kunde vara Grusja till gagn. Dessutom hade
Jevgenja Semjonovna skickat med ut till mig en liten
flaska rom till teet, och själv smakade jag inte längre
något starkt, men jag tänkte som så: Jag skall hälla
i litet av den där tungfösarn i gummans te, så kanske
slipper det ur henne något som hon annars inte skulle
ha talat om för mig.
Vi följdes åt ut ur barnkammarn och in i den där
skrubben bakom skåpen. Det var en helt smal skrubb,
just som en korridor, och i ena ändan var en dörr,
och dörren vette just mot rummet där Jevgenja
Semjonovna tog emot fursten och till och med mot själva
soffan där de satte sig. Med ett ord, det var bara den
där stängda dörren som skilde mig från dem, förhängd
med ett draperi på andra sidan, och allting hördes så
tydligt som om jag suttit i samma rum som de.
När fursten steg in sa han:
— God dag, min goda gamla vän.
Och hon svarade:
— God dag, fursten. Vad förskaffar mig det nöjet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
