- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
234

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

"Han är rik, är adelsman och har ett utmärkt
sätt," började Amy, som försökte att vara fullkomligt
lugn och värdig; men trots uppriktigheten i sina
afsigter, kände hon litet blygsel för sig sjelf.

"Jag förstår — baldrottningar kunna icke berga
sig utan penningar, derför tänker ni göra ett godt
parti och på det viset komma er upp? Detta är
fullkomligt riktigt efter verldens sätt, men det låter
så underligt från läpparne utaf en af er mors döttrar."

<NSannt, icke dess mindre!"

Ett kort yttrande, men den lugna bestämdheten,
hvarmed det yttrades, kontrasterade på ett märk-
värdigt sätt mot den unga talarinnan. Detta kände
Laurie instinktmessigt och lade sig åter ned med en
känsla af bedraget hopp, som han ej kunde förklara.
Hans blick och tystnad, lika väl som vissa inre sjelf-
förebråelser oroade Amy och kom henne att bestämma
sig för att utan dröjsmål lexa upp honom.

"Jag önskar, att ni ville göra mig den glädjen,
att rycka upp er sjelf litet," sade hon skarpt.

"Gör det i mitt ställe, så är ni en snäll flicka!”

"Det skulle jag kunna, om jag försökte," och
hon såg ut, som om hon skulle tyckt om att göra det
på det mest summariska sätt.

"Försök då, jag ger er lof," svarade Laurie, som
njöt af att ha någon att plåga efter sin långa åter-
hållsamhet från sitt favoritnöje.

"Ni skulle bli ond inom fem minuter."

"Jag blir aldrig ond på er. Det behöfs två
flintor för att slå eld; ni är så kall och mjuk som snö.”

"Ni vet inte hvad jag kan göra — om snön rätt
användes, kan man framkalla både glödande hetta
och stickningar. Er likgiltighet är till hälften affek-
terad och blott ni blefve dugtigt påpiskad, skulle ni
genast få se att så är."

”Piska mig då, ty mig skall det ej skada och er
torde det roa, som en stor man sade, då hans lilla
hustru slog honom. Betrakta mig derför antingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free