- Project Runeberg -  Våra vänner från i fjor eller Systrarne Marchs senare lefnadsöden /
274

(1872) [MARC] Author: Louisa May Alcott
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

fadrens ord, än hon hade blifvit af allt det beröm
verlden skänkt henne.

På så sätt, undervisad af kärlek och sorg, skref
Hanna små berättelser och sände ut dem för atb
skaffa både dem och sig sjelf vänner, och fann
snart att verlden var mycket barmhertig mot sådane
ödmjuka vandrare som de voro, ty de blefvo vänligt
välkomnade, och liksom lydiga barn, hvilka lyckan
hinner fatt, skickade de hem tröstefulla vårdtecken till
sin mor.

Då Amy och Laurie skrefvo om sin förlofning,
fruktade mrs March, att Hanna skulle finna det svårt
att glädja sig deråt; ty ehuru Hanna såg allvarsam
ut först, tog hon det likväl mycket lugnt och var
full af förhoppningar och planer för "barnen", innan
hon läst brefvet för andra gången. - Brefvet var en
slags skrifven duett, i hvilken den ene prisade den
andre på det niest kärleksfulla sätt, och det var myc-
ket roligt att läsa det och glädjande att tänka på
det, ty ingen hade någon invändning att göra deremot.

"Du tycker om det, mamma?" sade Hanna, just
som de lade från sig de tättskrifna arken och sågo
på hvarandra.

"Ja, jag hoppades, att det skulle gå på det viset
allt sedan Amy skref, att hon gifvit Fredrik korgen.
Jag kände mig då öfvertygad, att det hade kommit
öfver henne någonting bättre än hvad vi kalla "fal
för penningar", och några häntydningar här och der
i brefven komma mig att misstänka, att kärlek och
Laurie skulle vinna segern."

"Så skarpsinnig du är, mamma lilla, och så tyst-
låten! Du har aldrig nämnt ett ord till mig om den
saken."

"Mödrar behöfva skarpa ögon och grannlaga
tungor, då de hafva flickor att se efter. Jag var
till hälften rädd att sätta en sådan idé i hufvudet
på dig, ifall du möjligen derigenom kunde ha skrifvit
till dem och gratulerat, innan saken var riktigt upp-
gjord."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:49:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vannerfjor/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free