- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
197

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XV. Slägtet menniska (Homo sapiens)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLÄGTET MENNISKA.

197

kroppen understöddes. Efter förloppet af 14 dagar, var
ryggraden så stärkt, att den ej längre böjde sig for
kroppens tyngd, och fötterna buro nu för kortare stunder,
villigt sin börda. Sopportionerna måste fördubblas, några
bad tillfogades och efter förloppet af 6 veckor kunde
patienten utan hjelp gå omkring i byn. Efter ytterligare 6
veckors förlopp var han så frisk, som trots någon
jemn-åring. — Och derföre» — slutar Kneipp sin berättelse
— »är min ofvan uttalade åsigt grundad. Gossen var
blott oriktigt närd, enär kosten erbjöd hans unga natur
allt för olämpliga näringsämnen. Dock må äfven nämnas,
att just de apparater, som skolat hjelpa, i stället bidragit
att stjelpa. Med ett stort antal remmar och andra
tillbehör, voro dessa maskiner fästade vid kroppen, så att
om någon utdunstning knappast kunde vara tal; och då
allt var fast insnördt kunde blodet ej heller obehindradt
tränga fram i alla rigtningar.»

Så lyder i ali sin enkelhet, utan latinska fraser och
konsttermer, historien, och vi fråga: hvem är läkare — den
enkle landtpresten som förstår menniskonaturens kraf eller
den studerade ortopeden, som förstår att efter konstens
reglor anlägga dyra bandager?

Innan vi afsluta denna granskning af menniskans
naturliga och följaktligen riktiga plats i skapelsekedjan,
återstår att med några bilder ur det lefvande lifvet,
närmare belysa den uppfattning, till hvilken vi genom
granskning af verkligheten kommit.

Under Afrikas glödande sol och i Indiens osunda
djungler skådar lejonet och tigern dagens ljus. Men deras
plirande ögon sky detta ljus och först med nattens inbrott
draga de ut på rof. Muskelstarka, viga och smidiga, äro
de mäktiga att utveckla en plötslig oerhörd summa af
samlad kraft, för att infånga sitt byte. Men, sedan de
fått det blödande offret under sina käftar, träder fråssarens
dvala i kraftens ställe, och först när hungern åter väcker
begäret efter föda till lif, genljuda åter deras vilda rytanden
i nejden. Ett föga värdigt lif för — »djurens konung».
Aldrig har deras oerhörda kraft kunnat brukas till nyttigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free