- Project Runeberg -  Våra nomader. Framställning med en blick på nybyggesväsendet i lappmarken /
102

(1870) [MARC] Author: August Cajanus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102 HINDER FÖR

handel, men de, som slutligen stannade för det orim-
ligt uppjagade priset, förlorade naturligtvis ansenligt.
Värst var, att kulturen led mest, så att många nyare
nybyggen kommo i ödesmål. Detta oskick blef vis-
serligen genom konungens befallningshafvandes kun-
görelse 1804 förbjudet, hvarjemte af- och tillträdessyn
vid alla åbo-ombyten föreskrefvos, hvilket stadgande
förnyades 1811, men dessa kungörelser kommo hvar-
ken till länsmäns eller allmogens kännedom, emedan
kronofogden gömde alltsammans så ordentligt och
riktigt, att det återfans efter hans död."

Ett stort hinder för odlingens naturenliga ut-
veckling och fortgång, åtminstone i Norrbotten, blef
äfven statsmakternas sträfvan att upparbeta och till-
godogöra de inom lappmarkerna befintliga stora malm-
lagren, men vi kunna icke — såsom en och annan
nyare författare -— medgifva, att statsmakterna hade
orätt deruti, att de ville göra bergsbruket till en
hufvudnäring i vissa lappmarker. Tvärtom anse vi,
att det är just dit man bör sträfva. Felet hos stats-
makterna låg således icke deruti, utan i den omstän-
digheten, att de icke gjorde afseende på bristen på
kommunikationer. Utan jernvägar och kanaler har
det varit en orimlighet att tänka på bergsbruk i dessa
aflägsna trakter. Att under frälsemannarätt upplåta
stora egovidder till enskilda personer för bergshand-
teringens befrämjande redan på den tid, då nyare
tiders uppfinningar i kommunikationsväg icke ens
voro anade — deruti låg ett stort fel, hvaraf odlin-
gen och befolkningen alltför mycket fått erfara följ-
derna. Som denna fråga likväl på det närmaste
sammanhänger med frågan om de s. k. Gellivarever-
ken, skola vi deråt senare egna några ord särskildt.

Hvad som dock i högsta grad motverkat odlin-
gens framsteg i lappmarkerna, ehuru en sådan om-
ständighet på sin höjd blott af de mest klarsynta för
icke mer än 30 år sedan förutsågs, det är sågverke-
industrien. Förbländad af de betydliga summor, som
denna industri satte i omlopp, såg man deruti ingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varanomad/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free