Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När man knäpper en knapp galet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nar man knäpper
en knapp galet
På nedre botten i huset fanns en matvaruhandel,
som innehades av en fru, vilkens väldiga
kroppshydda syntes den unga frun vittna om att hon levat
på kraftig kost.
Till henne gick unga frun med sina bekymmer och
sin portmonä.
»Ge honom en biff», rådde matvaruhandlerskan,
»och bulta den ordentligt mör».
Unga frun erhöll ett stycke kött. Och när hon
skulle bulta det, fick hon en ny anledning att prisa
sin lycka att ha de högsta klackarna i staden på sina
skor. Ty de befunnos utmärkta som biffklubbor.
När mannen kom hem fann han den sålunda
åstadkomna biffen på en tallrik.
Han rynkade på näsan.
»Det här kan man inte äta, lilla vän», sade han.
»Den är ju rå. Tag ut den och stek den. Men det
måste gå fort».
Unga frun fick smör i stekpannan, stekte biffen en
stund och kom så åter in med den.
Han sken upp, insöp smördoften begärligt, skar
en bit ur bifffen och stoppade den i munnen och
grinade till. Biten kom fort ut igen.
»Nej, den här får jag inte ner, du har inte patentet
på tillagningen än. Nu måste jag springa för att få
en bit på stadshotellet, innan min vakt inträder på
kontoret».
Unga frun kom storgråtande ner till
matvaruhandlerskan.
»Ja, inte kan man äta rått kött. Och inte är det
nog att steka det i smör. Det skulle också saltas».
Unga frun log ett leende av lycka, köpte ett parti
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
