Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prästens rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men fader Roubeau sköt hastigt Grace in i det
inre rummet och stängde dess dörr. »Inte ett ord!»
viskade han till Wharton och intog en obesvärad
ställning på en stol. »Behärska er — för hennes
skull!» tillade han.
I rummet genljöd en häftig knackning på dörren.
Klinkan lyftes och in kom Edvin Bentham.
»Har ni sett till min hustru?» frågade han, så
snart de hade hälsat på varandra.
De skakade på huvudet.
»Jag såg hennes spår nedåt från hyddan»,
fortsatte han forskande, »men de togo slut1 på stora
vägen här utanför.»
Hans åhörare mulnade.
»Och så — så tänkte jag . . .»
»Att hon var här!» dundrade Wharton.
Prästen tystade honom med en blick. »Nå, såg
ni hennes spår leda hit till hyddan, min son?»
Den illistige fader Roubeau — han hade gjort sig
mycken möda att utplåna dessa spår, då han kom
samma väg för en timme sedan.
»Jag stannade inte för att se efter — jag. ..».
Han kastade en misstänksam blick mot dörren till
det inre rummet och såg sedan frågande på prästen.
Fader Roubeau skakade på huvudet, men den andres
tvivel tycktes ej vara hävt.
Fader Roubeau bad i tysthet en kort bön och
reste sig upp. »Om ni inte tror mig, så . ..» Han.
låtsade som om han ville öppna dörren.
En präst kan icke ljuga. Detta hade Edvin
Bentham hört många gånger, och han trodde det. »Det
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
