- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
191

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ställa allt i sin ordning igen. Det var intet angenämt
arbete. Både min själ och min mage gjorde uppror
däremot, och likväl var detta ledande av en
arbetsstyrka nyttigt för mig. Det utvecklade den smula
verkställande förmåga jag kunde äga, och jag kände,
att jag undergick en viss härdning, som ej kunde vara
annat än hälsosamt för »Sissy» van Weyden.

En sak började jag bli medveten om, och det var,
att jag aldrig mer skulle kunna bli densamme som jag
hade varit förr. Mitt hopp och min tro på livet hade
visserligen överlevat Ulv Earsens mördande kritik,
men han hade likväl framkallat en förändring hos mig
i andra avseenden._ Han hade öppnat mina ögon för
det praktiska livet, om vilket jag förut visste så litet
och för vilket jag alltid hade ryggat tillbaka. Jag
hade lärt mig att närmare betrakta livet såsom det
verkligen levdes — att inse, att det fanns sådana saker
som fakta till i världen — att vända mig bort ifrån
tankens värld och sätta ett visst värde på livets
konkreta och objektiva sidor.

Jag var mer än någonsin tillsammans med Ulv
Ear-sen sedan vi hade kommit till jaktplatsen. Ty när
vädret var vackert och vi befunno oss midt i sälhj
orden, voro alle man ute i båtarna, och han och jag och
Thomas Mugridge, som egentligen ej kunde räknas
med, voro de enda kvar ombord. Men vi voro icke
sysslolösa. De sex båtarna spriddes solfjäderformigt
från skonaren, tills den första båten åt lovart och den
sista åt läsidan voro skilda av en sträcka på tio å
tjugu mil, varefter de höllo rak kurs utåt havet tills
natten kom, eller tills dåligt väder tvingade dem att
vända om. Under tiden ålåg det oss att segla Ghost

191

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free