Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Varför inte göra fast taljan ett stycke nedåt
stången? » sade Maud.
»Det var just det jag skulle ha gjort från början»,
svarade jag, högst missbelåten med mig själv.
Jag tog av en törn från spelet, firade spiran tillbaka
i vattnet och fastgjorde taljan en tredjedel av spirans
längd nedåt från tjockändan. Inom en timme sedan jag
hade utfört denna förändring och vilat mig emellanåt
under hyvandet, hade jag lyft stången upp till en
punkt, vilken jag ej förmådde överskrida. Åtta fot
av tjockändan hade jag fått över relingen, men jag
var lika långt ifrån att kunna få spiran ombord som
någonsin. Jag satte mig ned och grubblade över
problemets lösning. Det tog icke lång tid. Jag sprang
upp med ett jubelrop.
»Nu har jag det!» utbrast jag. »Jag skulle ha gjort
fast blocket vid själva balanseringspunkten. Och vad
vi nu ha lärt oss, det skall vara oss till nytta, vid vad
vi än ha att hyva ombord.»
Ännu en gång måste jag göra om alltsammans och
sänka stången i vattnet. Men jag missräknade mig
på balanseringspunkten, så att då jag började hyva,
kom toppen av spiran upp i stället för tjockändan.
Maud såg förtvivlad ut, men jag skrattade och sade,
att det nog skulle gå lika bra som det var.
Sedan jag hade visat henne, hur hon skulle hålla
an och vara klar att släppa efter vid kommando,
fattade jag tag över spiran med mina händer och försökte
balansera den in över relingen. Då jag trodde att jag
hade den där jag ville, ropade jag till Maud att
fira, men oaktat mina bemödanden, reste sig spiran
rakt upp igen och svängde ned mot vattnet med sin
388
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
