Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plattad vid polerna och tjockare vid ekvatorn, såsom
följden måste bli af hennes dagliga rörelse. Om man
(4:o) låter en sten falla i en djup brunn, faller stenen
icke i en lodrät linje, utan en smula åt öster. —
Föremålen väga (5:o) något mindre vid ekvatorn än
vid polerna till följd af den slungkraft eller
centrifugalkraft, som därstädes minskar tyngden. — Af samma
skäl är (6:o) längden hos en sekundpendel kortare
vid ekvatorn än i Paris. — En pendel, som sättes i
svängning på något ställe på jorden, svänger (7:o)
alltid i samma plan, och jorden föranleder, då hon
vrider sig, endast en skenbar förflyttning af pendelns
svängningar, hvilket tydligt bevisar hennes dagliga
rörelse. — Det ljus, som kommer till oss från
stjärnorna, visar (8:o) genom en lätt afvikelse från sin
bana, att vår planet årligen rullar omkring solen, o. s. v.
De omedelbara bevisen för jordens dubbla, det
vill säga dagliga och årliga, rörelse äro numera ganska
många och behöfva icke upprepas efter de
betraktelser, vi redan gjort.
Astronomiens grundvalar äro för öfrigt absolut
säkra, lagarna för himmelens mekanik är så noga
kända, att vi på förhand kunna förutsäga allt, som
skall inträffa på himlahvalfvet i enlighet med dessa
lagar. Alla astronomiska upptäckter ha sedan tre
och ett halft århundrade på allehanda sätt, utan att
skuggan af ett tvifvel kan finnas, bevisat och bekräftat
teorien för vår planets rörelser, så att man till och
med på förhand genom beräkning kunnat
tillkännagifva tillvaron af himmelskroppar, som man ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
