Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5, maj 1899 - Oxford. Skildringar från Englands urgamla lärdomsstad af Winter-Migrant - V. Klubbar och föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anslås för att göra lycka. Den nu
aflidne m:r Gladstone var under sin
Oxford-tid under 2 år president i
»the Union» och mången har med
honom därstädes först utvecklat sin
ora-toriska förmåga. Äfven äldre talare
uppträda stundom och gifva mera
allvar och stadga åt diskussionerna.
Andra klubbar, ehuru ingen med så
allmän anslutning, finnas äfven i mängd;
däribland äro de mest kända: »the
Vincents», »the Griridon» och de olika
s. k. »Wine-clubs», hvilka senare ej
nu äro af samma vikt som för några
år sedan. Hvarje college har
dessutom en eller flera sociala och litterära
föreningar, t. ex. »Shelley-klubben» i
University college, stiftad till minne
af den ungdomlige skalden, som
tillhört nämna College och som har en
vacker minnesvård upprest därstädes.
Den dramatiska klubben är något
för Oxford egendomligt. Före 1886,
då nya teatern byggdes, voro ej
teaterföreställningar tillåtna i staden.
Sedermera ansågs att en god pjes kunde ha
sin nytta för ungdomen, och studenterna
fingo äfven själfva uppträda på tiljan.
En vecka under året spela amatörer
på teatern, vanligen någon af
Shak-speare’s pjeser. I år uppfördes Romeo
och Julia med en rörande
sentimentalitet, som nästan framkallade motsatt
verkan mot den afsedda. I början
blir man förvånad att finna denna
egenskap i den praktiska, utåtvända,
engelska karaktären, men ett faktum
är, att den finnes där och framträder
stundom, särskildt vid utförandet af de
sköna konsterna. Det är en
uppfattning, som förekommer oss helt
främmande och oförklarlig och tyder på,
att den känslovärld, som i allmän
het så väl döljes, när den förefinnes,
är helt olika vår. Så med afseende
på musiken. Det tyckes, som endast
två slags musik vore omtyckt i
England: den glada, lätta, oharmoniska
och bizarra eller den öfverdrifvet
sentimentala, som kan röra engelska ögon
till tårar, men lockar främlingen till
smålöje. Det finnes äfven ett annat
slags musik, som odlas, öfvas och med
vältalighet prisas, men i själfva verket
hvarken kan uppfattas eller utföras:
den klassiska, gedigna musiken. Den
har ingen resonnans i engelska hjärtan,
ehuru engelska hufvud veta, att den är
utmärkt och engelska viljor föresätta
sig att odla och beundra den. Den är
och förblir »kontinental» och som sådan
osmältbar.
I hvarje college finnes en
musikalisk klubb, som öfvar musik och hvarje
år gifver en konsert, vanligen bestående
af klassiska saker. Föreläsningar i
musik gifvas hvarje termin och musiken
behandlas som läroämne, hvilket
bevisar den stora vikt, som lägges därvid.
Allt hvad förståndet har att skaffa med
tonkonsten utföres samvetsgrannt: den
undersökes, studeras och kriticeras efter
förståndets måttstock — och något
mer får man ej vänta sig i England.
En gren af musiken står dock högt
och det är kyrkomusiken, som i
allmänhet är mycket god. Det kan dock
hända, att det allmänna musiksinnet
kan uppodlas genom arbete och energi,
hvilka kunna uträtta underverk, t. ex.
med afseende på målarkonsten. För
några år sedan stod denna konst
mycket lågt i England. Nu är den
upp-drifven till en ganska aktningsvärd höjd,
ej endast med afseende på kvantiteten,
som är ofantlig, utan äfven kvaliteten.
Det förefaller äfven som den allmänna
skönhetskänslan vore högt utvecklad
och detta lär ej alltid varit fallet.
Säkerligen är detta, åtminstone delvis, en
förståndets och viljans sak, och som
dessa båda mäktiga faktorer nu tyckas
enat sig om att omfatta musiken, torde
England om ett eller annat årtionde
blifva ett af Europas mest musikaliska,
åtminstone mest musiköfvande länder.
Trägen vinner!
I Oxford finnas utom här omtalade
föreningar äfven andra, som omfatta personer,
hvilka ej tillhöra de studerandes antal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
