Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lif berodde. Till sist slet han sig med
ansträngning ur den hypnotism dét gröna
bordet utöfvade på honom och stirrade
meningslöst ut öfver rummet. Han hörde
otydligt, som i en dröm, markörens
uttryckslösa stämma, kallande poängerna.
Tvärs öfver rummet dansade en
skugga på väggen. En mal kretsade
öfver den gula skärmen på
vägglam-petten. Med biljardbollarnes
betydelsefulla klick-klick ljudande i sin hjärna,
följde hans ögon
mekaniskt den
kringsvängande skuggan på
väggen med spänd, och
dock frånvarande
uppmärksamhet. Oupphörligt irrade den lilla
insekten rundt det
väntande dödsbålet, och
det såg ut som ett
mirakel att den så länge
kunde undgå sitt öde.
Men den fortsatte
vårdslöst att leka med sitt
lif. Inom några
ögonblick skulle emellertid
denna tragedi i smått
vara utspelad och den
lilla späda kroppen vara
förvandlad till
skrumpen aska. Med en
ofrivillig känsla af
medlidande sprang Harrison
hastigt fram. Han
iakttog ett lämpligt ögonblick och blåste
kvickt malen ur sin cirkelbana. Den
föll sprattlande i hans öppna hand. Han
höll sin lilla fånge mellan tummen och
pekfingret, och han kände hur en lätt
darrning vid fingerändan liksom bad
vältaligt för lif och frihet. Han kände
att han åtminstone hvad malen
beträffade var afgöraren af ett öde. Gående
fram till fönstret kunde han i
gardinernas skugga se det lilla djurets ögon
glöda som rubingnistor. Så kastade han
upp fönstret och lät malen flyga ut i
natten. Återvändande till
biljardbordets klart upplysta skifva, torkade han
det grå,silkaktiga smetetfrån sina fingrar.
»Nåja, malen är blott en bild af mitt eget
lif, jag är glad jag gaf pygmeen ännu
en chans — min är gången.»
Hayes hade lämnat honom bakom
sig när han slutligen åter kritade sin kö.
Harrisons misstöt hade kostat honom
dyrt., Skilnaden i poänger var ej så
stor, men partiet var nära slut, och
han trodde allt vara förloradt. Ännu
en gång var poängantalet för båda det
NED BOLLEN MED KN SMÄLL. >
samma. Hayes blef nervös och
förlorade flera bollar, och Harrison hörde
hundra nittiofem markeras för sig.
Bollarna ihtogo nu samma läge som då
han förut gjorde sin misstöt, men denna
gång skulle han lyckas. Han -spelade
långsamt, siktade omsorgsfullt — och
förlorade. Han kände sin lifsenergi
försvinna, då han fattade situationen.
Bollarna rullade långsamt omkring
och Hayes hade nu partiet så godt som
i sin hand. Harrison insåg att endast
ett underverk kunde rädda honom.
»Hundra nittiosju, hundra nittioåtta»,
hördes markören, när Hayes började.
»SÄNDE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
