Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visst sett dess fel, men med liknöjdhet,
som någonting ohjälpligt. Han
utgår från ståndpunkten, att världen är
dålig och en viss beundran för det
onda såsom makt röjer sig i nästan
alla hans arbeten. Sens moralen af
Balzacs filosofi är denna: det är dumt
att vara god. Och till följd af en viss
oförmåga att skildra godheten äro äfven
alla hans representanter för densamma
ovanligt enfaldiga. Med en liten glimt
af drömmarvemod och en axelryckning
af världsmannavishet tyckes han säga:
dygden skulle vara sublim, om den icke
spelade en så löjlig roll i lifvet.
Balzac är obestridligt naturalist i
fråga om yttre skildringssätt. Hans
beskrifning af Pére Goriots
inackorde-ringsbarack är som gjord af Zola:
»Detta namn», säger Kan, »utsänder
en lukt, för hvilken språket saknar ord
och som man derför nödgas kalla
pensionslukt. Den är unken, möglig och
härsken, en lukt på samma gång af
matsal, där man nyss spisat, af
diskrum, skafferi och fattighus.» Detta är
naturalism, men i framställande af
karaktärer är Balzac ännu fullblodsromantiker.
Trots yttre drag af realism är det
snarare inkarnationer än människor han
visar oss: Pére Goriot, som han själf
kallar faderlighetens Kristus, Vautrin,
brottets apoteos, Egenie Grandét,
kärlekens martyrskap, kusin Bette, den
koncentrerade onda viljan. Balzac
förlorar sig stundom i abstraktioner och
hans hjältar få ofta, då de förefalla
som mänskligast göra biilvantjänst för
författarens utsväfningar i mysticism
och filosofi. Den torra skepticism
hvarmed Balzac förnekar all praktisk
kraft hos godheten tar äfven bort en
del af saften i hans karaktärsskildringar.
Framgången köpes alltid med offret af
öfvertygelse och ideal. De
samvetslösa, trånghjärtade och lågsinnade
utgöra samhällets regerande furstar och
han ställer dygden i en lidandets
skamvrå, där den i sin sentimentala
menlöshet snarare väcker löje än medlidande.
Det är för öfrigt icke i mästerskapet
af några få odödlighetsvärk som Balzacs
storhet består, utan först och främst i
det oerhörda material af mänsklig
historia, som han lyckats sammanbringa.
l)et finns icke ett område, icke den
mäst undangömda vrå af det sociala
samhället, dit icke hans skarpa blick
inträngt och därifrån han ej släpat strå
till stacken af människostudier. Balzac
gick tillväga som en detektiv under sin
jakt efter typer. Han kunde följa ett
arbetarpar i hälarna för att åhöra deras
samtal och han tillägnade sig dem med
fotografisk säkerhet i återgifvandet. Han
skapar icke alltid sannolika människor,
men drag af sanning förlänar han dem
alla och han har en sällsynt förmåga
att i epigramartad korthet ställa en
personlighet lifslefvande för ens blickar.
Så tecknar han till exempel redan den
gamle girigbuken Grandét blott i de
få orden: »han ekonomiserade med allt
till och med med sina egna rörelser.»
Det var 1836 som planen till det
kolossala arbetet »La comedie humaine»
rann upp hos Balzac, idén nämligen
att hoparbeta alla sina romaner till ett
enda sammanhängande värk, en
mänsklig komedi omfattande hvarje lifvets
område; och med sin okufliga energi
brakte han äfven detta gigantarbete
till ända.
La comedie humaine är indeladt i
åtta gruppur: scénes de la vie privée,
scénes de la vie de province, scénes
de la vie parisienne, scénes de la vie
politique, scénes de la vie militaire,
scénes de la vie de campagne. Etudes
philosophiques och Etudes arødytiques.
Dessa grupper sönderfalla i olika
romaner, i sin helhet 78 böcker. Det
är omkring 4000 människor som lefva
och röra sig inför läsarens syn. En
dylik skaparkraft är helt enkelt
enastående.
Att Balzacs begåfning skulle göra
det till en inre nödvändighet för honom
att bli skriftställare är själfklart. La
comedie humaine torde dock lika myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
