Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom familjens tjänare kom han i
beröring med Indiens alla religioner. Hans
dadda var katolik, och han knäböjde
ofta framför samma altare som hon.
Somliga tjänare togo honom med till
moskéerna, andra införde honom i
hinduernas och parsernas tempel.
Sin förberedande uppfostran erhöll
han i England, närmare Westward Ho
College. Sina erfarenheter från
skoltiden har han meddelat oss i Stalky
& Co. Vid sjutton års ålder återvände
han till Indien. Där kastade han sig
dristigt in på tidningsmannabanan samt
fick anställning i The Civil and
Mi-litary Gazette. Från denna tid
daterar sig en hel rad af hans mest kända
arbeten. Under åren från de sjutton
till tjugo lade han grunden till sitt
världsrykte.
Alla gamla indiska sägner och sagor
kände han sedan barndomen. Nu gällde
det att studera lifvet själf, lifvet och
döden och hvad däremellan finnes. Han
tjänade som speciell korrespondent i
Radjputana samt uppe vid norra gränsen
— det torde väl vara från denna tid
hans oblidkeliga rysshat daterar sig.
I sju års tid reste han oafbrutet öfver
hela kejsardömet. Han vandrade
genom alla nästen i Den förskräckliga
Nattens Stad, han red öfver berg och
genom dalar. Vi se honom om
kvällar-ne flanera genom de bivackerande
truppernas tältgator, klädd i khaki och
damasker samt ständigt blossande på
sin lilla pipa. Vi finna honom i frack
och blankskinnskor i
tusen-och-en-natts-palatsen vid Nizams af Hyderabad och
Maharajahns af Gwalior konungsliga
banketter.
Han såg allt, och han hörde allt.
Och allt hvad han hörde mindes han,
och allt hvad han såg etsade sig fast
på hans ögas näthinna.
Men en människa, som kommit
därhän att hon lärt sig den oändligt svåra
konsten att få veta utan att spörja —
ty den som endast hör på får vanligen
veta allt, den som endast frågar, van-
ligen intet — en människa som sällan
bor i tjäll, men ofta i sofvagnar och
ångbåtshytter, som under sakta
skridande nätter rökt tobak och druckit
whisky med flertalet af de typer, som
befolka och föröka jorden, en sådan
letar sig ständigt fram till sanningen
genom vidtfarne landstrykares många
ord som genom skolade diplomaters
älskvärda förbehållsamhet. Och under
tidernas lopp dunka mot en sådan
människas trumhinnor händelser och
upplefvelser, så sällsamma, så
hvarandra motsägande och så speglande
lifvet själf, sådant det undantagsvis
kan vara, att han må väl akta
sig att föra allt detta vidare vid risk
att icke blifva trodd på sina underliga
ord.
Nyligen anklagade man Kipling i
ett svenskt blad för bristande bildning.
Och detta kan nog vara sant — från
kulturståndpunkt. Men man må
komma ihåg att en engelsk uppfostran
är ingen annan lik och att detta
vetandets begränsning mycket ofta är en
styrka. I samband härmed skall jag
be att få omtala att den främste
lef-vande af världens filosofer icke heller
är någon bildad människa. Ty slår man
man upp fjärde delen af Herbert
Spencers för ett tiotal sedan utkomna etik,
finner man att han förklarar sig icke
mäktig den modärna filosofiens
modersmål, det tyska, samt att han först på
ålderdomen genom en öfversättning af
Kants rättslära blef i tillfälle att sätta
sig in uti sin egen åsikts ställning
inom filosofiens utveckling.
Låt därför så vara att Kipling
saknar denna skäligen lättköpta vara, som
betitlas allmänbildning — men å andra
sidan: hvar finna någon, hvilken
såsom han behärskar det ämne, hvarom
han skrifver, det må vara frågan om de
svarta Tyronernas hvardagslif i
kasernen eller tigerns gång i djungeln, det
må röra sig om de skilda
maskinde-larne i ett pansarskepp eller om de
ledande intressena i en eskimåfamilj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
