Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9, september 1904 - Från Amerika. Öppet bref till Dick Bergh och andra vänner. Af Cecilia Wærn - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN AMERIKA
535
kommer, så är det svårt att förstå,
huru en yrkesiakttagare kunnat
misstaga nervös tilltagsenhet för äkta
lifs-kraft. Långt ifrån att vara en hälft
manlig urkraft, är »den amerikanska
kvinnan», som Bourget känner, snarare
en drifhusblomma eller ännu hellre en
blomma för dagen, som i dag klänger
sig vildt fram öfver allt — utan mål;
i morgon ligger nedbruten i »nervous
prostration», stormande på sin hälsa i
vissa fall, i andra uppfostrad till en
klemig aktsamhet, till ett periodiskt
sängliggande, som inte kan annat än
verka förvekligande.
Läser jag Hilma Angereds
intressanta skildring, som anslår en djupare
ton än någon annan — utom Brycés,
hvilken ju dock är en statsmans
objektiva studie — känns den likväl
ensidig och trång. Den »Nya Världen»
består icke blott af inflyttade
emigranter och besynnerligt lösryckta
boar-ding-house-typer. Där finns (i Östern)
en gammal kultur, som segt håller på
sina traditioner, där finns fina
högaristokratiska hem, från hvilka utgå män
sådana som Henry Adams, historikern,
eller ministern Bayard, af bestämdt
amerikansk typ. Men läser jag åter
samma förf:s skildring af en kvinnlig
sällskapsklubb, där amerikanska
socie-tetsdamer uppträda som »förträffliga
talare» och förvåna henne genom »den
spirituella tonen, den snabba
uppfattningens, talets sammanhängande form»,
så kan jag icke låta bli att tänka, att
detta gynnsamma omdöme beror på
en tillfällig stämning, frammanad af
kontrasten. Ännu har jag åtminstone
inte funnit en kvinnlig sällskapsklubb
— och jag känner många — på
hvilken detta slår in.
Talas om amerikanskornas
smakfulla klädsel, så tänker jag på det
intryck af over-dressing, som man
alltid röner så osökt vid återkomsten från
Europa, på det bristande sinnet för
det passande, som låter äfven de
»tongifvande» släpa kring i gatusmuts och
spårvagnssmörja med
modeplanschko-stymer, af den parisiske »artisten» af-
sedda för salongen och victorian.––––
Men talas åter för mycket om deras
flärd, så tänker jag på det asketiska
drag, som genomgår de äldre
familjerna, och som ändå satt sitt märke på
utvecklingen.
Möter jag den rådande
föreställningen om »fria» amerikanskor, som inte
veta af några sällskapslifvets band, så
tänker jag på de söta, väluppfostrade
flickorna i min egen fullt
representativa skola, dit de intill 16 —17 år inte
få gå ensamma utan jungfru. Talar
en amerikanska åter om sina
märkvärdiga fri- och rättigheter, om sin
undantagsställning, så svarar jag lugnt, när
det lönar mödan, att både i Norden
och i vissa kretsar i England har man
mera verklig social frihet än i Östra
Amerika, där de tongifvande och alla
de, som söka apa dem, i regeln
domineras, än af hyckleri, än af en fruktan
att »lose caste», så långt skild som
möjligt från det verkligt förnäma och
verkligt fria engelska »a lady can do
anything» — Men bland mina vänner
räknar jag med stolthet distingerade,
fria och sanna ’ladies’. — — — —
Läser jag Hamsuns kvicka och
ilskna bok, oftast hugg i luften,
från de underklassförhållanden, där
han hölls inspärrad, hvilka särskildt
gälla bristen på bibliotek, så önskar
jag, att Sverige hade det så godt
ställdt med fribibliotek i småstäderna
som ’Amerika’; men talar herr K. O.
Bonnier med mig om Amerika som
bibliotekens land, så måste jag invända:
»Ni menar väl bibliotekariernas» och
med bitterhet upprepa alla studerandes
bittra klagan öfver de illa försedda
biblioteken. Där finns ännu blott ett
fullgodt bibliotek — Boston Public
Library — de andra låta en allt för
tydligt märka, att man egentligen vistas
i jättelika brackstäder, genomandade
af en öfvermodets själfbelåtenhet, som
bygger braskande bibliotek men icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
