Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1906 - Öga för öga, tand för tand. Novell af Conan Doyle. Öfversättning för Varia - Ett gammalt groll och en gammal skuld, som måste betalas - Ansikte mot ansikte med döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lämpningar, han vågade till och med,
den fege hunden, slå honom med flata
handen, sparka honom, slita ur
hårstrån ur hans mustascher, så här...
vågade behandla honom så . . . och så
... och så!
Förgäfves försökte tysken spjärna
emot, han var vanmäktig gent emot
denne jätte, hvars slag regnade ned
öfver honom. Då han ändtligen,
bländad och nästan medvetslös, lyckades
resa sig med stor ansträngning och
ställa sig på fotter, var det endast för
att blifva våldsamt tillbakakastad i den
ofantliga ekstolen. Han snyftade af
raseri och skam.
— Min son grät, äfven han, mer än
en gång inför de förödmjukelser, för
hvilka han var föremål, hånade
gref-ven, ni skall lätt kunna förstå mig, när
jag säger att det är en förfärlig risk
att befinna sig inför en oförsynt och
skamlös fiende. Då han kom till
Karls-ruhe med vanstålldt ansikte, blef han
emellertid förbunden af en ung bajersk
officer, som kände sig rörd öfver hans
olycka.
Äfven jag beklagar att se ert öga i
ett sådant tillstånd, tillåt mig därför att
förbinda det med min sidennäsduk. I
Karlsruhe inspärrades min son i en
gammal kasern, hvarest han stannade
i fjorton dagar, det som föll sig
svårast för honom, var att på kvällen, hvar
gång han gick till fönstret, höra de
gemena förolämpningar och det grofva
skämt, som garnisonens trupper
adresserade till honom. Detta påminner
mig om att ni själf, kapten, inte för
tillfället är bäddad på rosor. Ni kom
hit i kväll för att gripa en gammal
varg, och nu är det han, som håller
er i sin hand. Ni är utan tvifvel gift,
kanske familjefar, om jag skall döma
efter er istermage. Nå väl, en änka
mer eller mindre betyder föga.
Dessutom förlora kvinnorna ej mycken tid
i änkeståndet. Sitt kvar, -hund, som
ni är! För att fortsätta min berättelse,
så lyckades min son och hans vän
rymma vid slutet af de fjorton dagarna.
Jag skall ej trötta er i onödan genom
att berätta om alla faror de råkade ut
för. Må det vara nog för er att veta,
att de lyckades bemäktiga sig några
kläder, som tillhörde ett par bönder,
hvilka de träffade i en skog. Döljande
sig om dagen och endast resande om
natten, hade de nästan nått gränsen, då
de på två kilometers, ja, endast på två
kilometers afstånd från de tyska
linjernas yttersta förposter blefvo häktade af
en uhlanpatrull!
Ansikte mot ansikte med döden.
I två omgångar lät grefven sin
hvisselpipa ljuda, och tre bönder med hårda
drag trädde in i rummet.
— Dessa skola representera mina
uhlaner, fortfor han. Då kaptenen, som
kommenderade dem, inom de tyska
linjerna träffade två förklädda officerare,
beslöt han att låta hänga dem utan alla
ceremonier ... Jag tror nog, Jean, att
bjälken midt i rummet är den
solidaste, inte sant?
Ett ögonblick senare såg sig
officeren släpad från sin länstol och förd
fram till ett bastant rep, som slutade
i en rännsnara och var fastgjordt vid
en af de väldiga ekbjälkar, som sträckte
sig tvärs öfver rummet. Snaran lades
kring hans hals, och han kände redan
det ödesdigra draget kring strupen! De
tre bönderna hade gripit tag i repets
andra ända och väntade grefvens order.
Officeren var mycket blek, han stod
där med korslagda armar och
betraktade med trotsig min mannen, som
plågade honom.
— Ni står nu inför döden, sade
grefven, och jag ser era läppar röra
sig, liksom om ni bad. Äfven min son
stod ansikte mot ansikte med döden,
och äfven han bad, liksom ni. En
general ur tyska arméen råkade gå
förbi; han hörde den unge mannen
mumla sin mors namn, och hans hjärta
blef rördt, ty äfven han var familjefar.
Han befallde uhlanerna att aflägsna sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
