- Project Runeberg -  Varia. Illustrerad månadsskrift / Årg. 9 (1906) /
637

(1898-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11, november 1906 - Demaskerad. Roman af Headon Hill. Bemyndigad öfversättning för Varia - Kap. XXXVI. John Hext

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för att rekognoscera och äfven för att
hvila en stund, innan han uppenbarade
sig. Han hyste intet tvifvel om
resultatet af ett personligt möte med
Jasper Lomax, trots den svartmuskige
jättens alla senor och muskler, emedan
han hyste en orubblig tillit till sitt eget
breda brösts fysiska öfverlägsenhet och
sin fullkomliga träning. Men det skulle
vara bra att pusta ut och räta på
lem-marne litet, så att det obehagliga
arbetet måtte kunna gå undan.

Om han skulle döda Lomax helt
och hållet eller nästan piska ihjäl
honom, finge bero på, om han utfört
någon af de hotelser, som tvingat
Charlie att underkasta sig. Han var
icke alls mån om att blifva hängd,
men han skulle gladeligen underkasta
sig detta som en ren småsak, om hans
barn lidit någon större oförrätt, sedan
hon skref sitt bref.

Han skulle i alla fall så godt som
döda Lomax, det lofvade han sig själf,
till straff för att denna omintetgjort
hans trefliga påhitt för att dölja sitt
barns kön. Denna så snillrikt utförda
komedi hade så till sågandes utgjort
en del af falskmyntarens religion, och
dess våldsamma förstörande genom
Lo-max’ brutala händer hade nästan gjort
honom vansinnig.

Men vansinnet hade försvunnit, då
han blef fri, och det var en mycket
lugn och sansad John Hext, som
genom snåren blickade in öfver den
månbelysta gladan. Ja, där stod
stugan mycket riktigt i förgrunden, och
i fonden, tätt intill det ställe, hvarest
träden åter började, framskymtade de
gråa konturerna af det uthus, i hvilket
Charlie skrifvit att hon hölls inspärrad
om nätterna.

Ett rum på nedra botten i stugan
var upplyst, men ladan, som saknade
fönster, var mörk och tyst. Faderns
hjärta höll på att sprängas af vrede,
då han såg de solida stenmurarne till
detta fängelse, hvarest hans barn
under många nätter varit instängdt. Till

och med hans egen cell i the Scrubs
var ventillerad, annars skulle han ej
kunnat slippa ut för att utföra sin
af-sikt; men hans lilla oskyldiga flicka,
hans eget kött och blod, hade, härute
på den härliga, öppna landsbygden,
ej fått lof att inandas den friska luften.
Han antecknade detta som ytterligare
en svart paragraf mot denne man, som
han nu snart skulle träffa och efter
hvars strupe hans fingrar kliade.

Plötsligt, just som han noterat sig
alla enskildheter inom gladan, drogs
hans blick mot den öppning, hvarest
den breda skogs- eller ridvägen, på
hvilken sällan något åkdon närmade sig
stugan, utmynnade mellan träden. Ännu
så länge såg han intet, men John
Hext’s skarpa öron sade honom att
åtskilliga personer kommo gående
utmed vägen till gladan —■ personer,
som talade med dämpade röster, när
de utbytte ett och annat ord.

Ett ögonblick senare såg sig John
Hext tvungen att undertrycka den vilda
svordom, som höll på att bana sig
väg öfver hans läppar. Han hade
blifvit lurad på sin hämnd.
Nykom-lingarne visade sig, då de
marscherade in på den månbelysta platsen,
vara poliser, en inspektör och tre
hjälmklädda konstaplar, som på ett
mycket tvärsäkert sätt skredo rakt fram
till dörren på stugans framsida.
Falsk-myntaren hyste intet tvifvel om att de
kommit i följd af
fängelseauktoriteter-nas genomläsning af Charlies bref,
men huruvida polisen sökte honom
själf eller Lomax eller båda två kunde
han icke säga.

En personlig upptuktelse af hans
barns tyrann var nu i alla fall utom
möjlighetens gräns; han måste nöja
sig med att vara ett osynligt vittne till
Charlies befrielse, som säkert snart
skulle äga rum.

Tjänstemännen knackade på stugans
dörr och inträdde därpå utan vidare.
Så snart som alla gått in, smög sig
John Hext lungt till andra sidan af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:00:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varia/1906/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free