Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3 September
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
2 September.
Hvad jag gör, vet du icke, men framdeles skall du
få veta det.
Joh. 13: 7.
i skola ej alltid behöfva lefva i ovisshet och okunnighet,
ljuset skall framgå och skingra nattens mörker. Allt dunkel
skall lämna plats för den eviga klarheten. Det är ju så i denna
värld att den vises tankar och planer ej kunna fattas eller
förstås af den okunnige, och i förhållande till Kristus äro vi alla
okunnige och ovisa. Petrus förstod ej hvad hans Mästare
ämnade göra, men det kom en annan dag, då han fullt fattade
den djupa betydelsen af Jesu handling.
Hvad Jesus fordrade af Petrus var tro, en tro, som innebar
förtroende, en tro, som gaf Petrus den fasta öfvertygelsen, att
om han än icke förstod den handling, som Kristus utförde, han
likväl var viss därom, att denna handling hade någon djup
betydelse och att denna betydelse för Petrus framdeles skulle
blifva klar. Redan nu skymta vi några glimtar af himlen, och
Guds ledning med oss är ej fullkomligt dold. Många händelser
i vårt lif, hvilka till en början voro för oss alldeles omöjliga att
förstå, äro nu ej lika dunkla. De ha visat sig vara länkar i
en kedja, hvars syfte varit att binda våra hjärtan fastare vid
Gud. De mörka molnen voro kantade med hoppets ljus, och de
tömde öfver oss välsignelsens skurar. Se vi i dag tillbaka på
pröfvande händelser, kunna vi tacksamt prisa Gud för dem; ty
vi inse nyttan och värdet af deras tuktande och fostrande
betydelse. De förseglade böckerna upplåtas, och sida efter sida
läsa vi dem och finna, huru alla pröfningar och sorger voro
väl afvägda och att icke en af dem kunde hafva undanhållits
oss. Må tron därpå, att framtiden skall göra allt klart, nu göra
oss tålige och fulle af hopp!
Han leder mig! O hvilken tröst
Den ljufva tanken ger mitt bröst!
Hvarhelst jag går, på all min stig,
Min Fader ständigt leder mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
