Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hvad jag säger? Jag hörde inte mer än en sten hvad
du sa,» hviskade hon. »Har du förlorat målet i dag, Olle?»
»Nej, men jag är rädd att någon kunde höra oss,»
sade jag och var ganska flat.
Så sträckte hon åter sitt öra till min mun, för att jag
skulle hviska igen. Men det hjälpte icke ett smul. Hon
stod bara och stirrade dumt på mig.
»Vill du följa mig till Världens Ända, lilla Ingeborg?»
hviskade jag för tredje gången, men nu lät min röst så
grof och tjock, som om den setat långt ner i magen på
mig. Nu måtte då en döf kunna höra det.
Hon tog ett högt skutt, så glad blef hon. Hon slog
ihop händerna och dansade omkring på gräsvallen munter
som en ärla.
Plötsligt sansade hon sig och blef allvarsam. »Hvar
är Världens Ända då, Olle?» sade hon.
»Den är någonstans därborta,» sade jag och pekade
bortåt löfskogen.
Hvilken dag skulle vi då bege oss af? Så godt först
som sist. Bäst i morgon, så fort det dagades. Den som
vaknade först, fick väcka den andra.
Och så var den saken klar.
Men i detsamma kom hon ihåg något. Hon hade inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
