Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Naturfolkens sagor om världs=daningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
obestämdhet till bestämdhet, från oordning till ordning.»
Denna mening, som för öfrigt ej är alldeles riktig — sär-
skildt hvad molekylernas rörelse angår ■— motsvarar full-
komligt de första begreppen om världsutvecklingen, be-
grepp som för öfrigt varit förhärskande ända till våra
dagar genom den Laplaceska hypotesens allmänna herra-
välde. Det oformade, oordnade, allt igenom lika urele-
mentet antogs vanligen vara vatten. Den äldsta erfaren-
heten lär, att vid flodernas öfversvämningar ur vattnet
afsätter sig ett slam-lager, hvilket särskildt ådrog sig upp-
märksamheten genom sin lämplighet för odling. Det var
dä naturligt att antaga, att all jord småningom afsatt sig
ur vatten. Pythagoras säger ju också (omkring 550 år
före vår tideräkning) att allt uppstår ur vatten. Sanno-
likt har man också tidigt gjort den erfarenheten, att då
vattnet kokades bort ur ett kokkärl, så efterlämnade det
en jordliknande skorpa bestående af i vattnet förut lösta
salter och uppslammade fasta partiklar.
Såsom exempel på denna uppfattning må, utom de
egyptiska, kaldeiska och finska skapelsemyterna, som ne-
dan nämnas, anföras en af de indiska berättelserna om
alltings ursprung, hvilken är upptecknad i den härliga
129. hymnen i tionde boken af Rig-Veda, som jag anför
efter lektor Bergmans tolkning i hans världshistoria.
Ej vara fanns ej heller icke-vara,
Ej luftens rymd-, ej himmelen där ofvan,
Hvad rörde sig och hvar? Hvem var som rörde?
Månn vattnet fyllt det bottenlösa gapet?
Ej döden fanns, och evigt lif ej häller,
Ej dag och natt ännu man kunde skilja.
Ett namnlöst väsen drog blott djupa suckar
Och intet fanns för öfrigt till i värklen.
Ett mörker var det, öfvertäckt af mörker,
Ett formlöst vatten var den vida värklen,
Det tomma intets värld fördold i tomhet,
Men lifvet föddes af en glöd därinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
