Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapens i gamla tiden uppfattning af världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farenheter. Piazzi Smyths och hans meningsfränders åsik-
ter i denna riktning äro dock starkt öfverdrifna. Den
stora pyramidens höjd var ursprungligen 145 meter och
hans omkrets längs de fyra sidorna 931 meter. Förhål-
landet mellan dessa storheter är såsom 1: 6,42 eller nå-
got öfver 2 procent mindre än förhållandetalet 1: 6,28
mellan en cirkels omkrets och dess radie. Häraf slöt
Smyth, uppenbarligen utan tillräcklig grund, att man i
förhållandet mellan pyramidens höjd och dess omkrets
velat uttrycka förhållandet mellan en cirkels radie och
dess omkrets.
Det svåra felet med egypternas kunskaper var, att de
aldrig gjordes till folkets egendom. I annat fall skulle
otvifvelaktigt deras kultur ha nått en vida större höjd,
än den hvilken vi nu beundra, och möjligen äfven vår.
Under den äldsta grekiska kulturens blomstringstid 400
—600 år före vår tideräkning var nämligen Egypten kul-
turlandet framför alla andra, och de unga greker, som
ville utbilda sig i sin tids högsta vetande, såsom Thales,
Pythagoras, Demokritos och Herodotos besökte det gamla
kulturlandet vid Nilen för att släcka sin kunskapstörst i
dess vetandes källor. Och den kraftigaste uppblomst-
ringen af forntidens vetenskap ägde rum under Ptolemä-
ernas tid i Alexandria, där den grekiska kulturen samman-
smälte med den gamla egyptiska på dennas klassiska
jord.
Om Thales från Miletos, som lefde 640—550 f. Kr.,
berättas det, att han förutsade en solförmörkelse, hvar-
igenom han tilldrog sig stor uppmärksamhet. Otvifvel-
aktigt hade han lärt sig konsten att beräkna förmörkelser
från Egypten. Äfven hans lära, att vattnet är alltings
urelement tyder tillbaka på egypternas föreställningar om
världens ursprungliga tillstånd. En annan filosof, som
likasom Thales tillhörde den så kallade ioniska skolan,
Anaximenes (omkring 500 f. Kr.) antog luften vara all-
tings ursprung. Genom förtätning af luft uppstod jorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
