Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oändlighetsbegreppet inom kosmogonien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gallras de allra flesta ut genom kampen för tillvaron, och
endast ett ringa antal blir vid lif. På liknande sätt väljas så
småningom de mot naturen bäst svarande åskådningarna
ut. Det är mycket vanligt att höra den åsikten uttalas,
att då teorierna alltjämt omstörtas, så är det en ganska
onyttig verksamhet att sysselsätta sig med sådana. Den,
som så talar, visar sig emellertid ej ha någon öppen blick
för utvecklingen. De åsikter, på hvilka de nu härskande
teorierna äro byggda, kunna, såsom af det föregående
torde framgå, spåras tillbaka, ofta ända till de äldsta tider.
Men de ha under tiden utvecklat sig från att vara dunkla
förmodanden till allt större klarhet och giltighet. Oaktadt
sålunda den kartesianska hvirfvelteorien blifvit öfvergifven
sedan Newton gjort sannolikt, att ingen nämnvärd mängd
af materia finnes i världsrummet, så ha likväl åtskilliga
af Descartes’ tankar bibehållit sin lifskraft, exempelvis den
om en ursprunglig rotation hos den nebulosa, ur hvilken
solsystemet utvecklats. Likaså känna vi igen hans åsikt,
att planeterna invandrat från rymden till solsystemet, uti
Laplaces mening, att invandrade kometer deltagit i pla-
neternas bildning och inverkat på deras rörelser, samt uti
den ofvan omtalade förmodan, att de attraktionscentra,
kring hvilka planeterna i solnebulosan utbildade sig, kom-
mit utifrån.
Intet kan således vara mera oriktigt än att antaga, att
det teoretiska arbetet i kosmogoniska frågor varit bort-
kastadt, eller att vi ej hunnit längre än antikens filosofer,
därför att några af dem uttalade meningar träffat sanningen
rätt nära och därför återfinnas uti våra moderna kosmo-
goniska tankebyggnader. Utvecklingen på detta område
har fastmer på den allra sista tiden skett mycket snab-
bare än någonsin tillförene, hvilket naturligtvis samman-
hänger därmed, att naturforskningen för närvarande be-
finner sig i en blomstringsperiod, med hvilken ingen före-
gående ens närmelsevis kan mäta sig.
Det är också hugnesamt att se, hurusom humaniteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
