Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Sociopolitiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett tillstånd af "maritim jämvikt mellan flera
sjömakter"! Världsherravälde är en antik och antikverad
företeelse; assyriska och romerska universalriken ha
haft sin tid och försvunnit, de ha fått ge plats för ett
system af landmakter vid hvarandras sida; det stora
hafvet har icke mindre utrymme, äfven där måste
jämviktstanken segra, om rätten skall kunna
upprätthållas i makternas kamp!
Det lär icke kunna förnekas, att också direkt
erfarenhet under världskriget talar till förmån för
denna tankegång. Bestående folkrätt och neutrala
makters intressen ha icke farit väl af att alltför
mycken makt varit samlad i en hand. Åter och åter
besannar sig den lära, som Louis de Geer 1863
gaf den bekanta klassiska formuleringen: "Hvarje
mänsklig makt behöfver en jämlike för att icke förr
eller senare urarta" till öfvermod och öfvergrepp.
På denna psykologiska lag hvilar Tysklands historiska
rätt, då det nu för sig pretenderar en plats i
världsstatsystemet vid Englands sida, som dess jämlike.
Vi igenkänna här den tyska regeringspolitikens
marina program; det går en rak linje från kejsar
Wilhelms "Zukunft auf dem Wasser" till
Sehulze-Gaevernitz’ "Freie Meere". Men äfven
fastlandsprogrammet syftar på sitt sätt till målet: likställighet med
England icke genom delning af dess makt på sjön
utan genom emancipation från dess makt på sjön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
