Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalarne af Vilhelm Kôersner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gömdes och sålunda räddades
från att falla i danskarnes
händer.
Mora är den egentliga
ändpunkten för ångbåtstrafiken i
Öster-Dalarne. Längre norrut
komma icke heller de flesta
turister. Men den som har lust
och mod fortsätter på en
ska-kande rapphöna eller med van- fj|
dringsstafven i hand färden upp
mot fjellen. Elfdalens socken
företer ännu en i mycket med
Siljans-socknarnas likartad na- % x
tur. Täck är sjelfva elfdalen, **
kanske ännu täckare den lilla
Nässjön, invid hvilken det bekanta
porfyrvcr-lid är beläget. Från Elfdalens nordligaste by,
Ascn, har man en hänförande utsigt öfver dalen,
der Öster-Dalelfvcn med temligen stridt lopp
framflyter mellan byar och odlade fält. Men
härmed är det också slut med den äkta dalska,
för sin behagliga blandning af leende och
storartad skönhet berömda natur. På andra sidan
den sex mil långa Särnaskogen herskar den
kalla, hårda, men storslagna fjällnaturen nästan
enväldigt.
Särna socken med Idre kapell har som
bekant ännu icke i 250 år hört till Dalarne eller
under Sveriges krona. Befolkningen är fåtalig
och fattig. Yid Idre slutar vägen, och på
obanade stigar får man söka sig fram till målet för
vandringen, hvilket för hvar och en, som besöker
denna aflägsna vrå af verlden, naturligen är
det höga berget Städjan, som reser sin topp
1159 meter öfver hafvet. Yid uppstigandet, som
är förenadt med jemförelsevis små svårigheter,
är vexlingen i vegationen närmast egnad att
ådraga sig uppmärksamheten. Furuskogen längst
ned aflöses efter hand af småväxt björkskog, som i
sin tur får lemna plats åt den buskartade
fjell-björken och några för fjellregionen utmärkande
videarter. Längst upp på fjellets sidor möta
endast några mossarter, och på toppen saknas alla
spår af växtlighet. Från bergplatån har man der
den vidsträcktaste utsigt öfver de skogklädda
bergen i söder samt öfver de kala blånande fjellen,
som utbreda sig på gränserna mellan Dalarne,
Norge och Herjedalen. Det intryck man får af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
