Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småland af Gustaf A. Aldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På norra sluttningen af det småländska höglandet upprinna Svartån och Stangan. Den orra
kommer från Nässjötrakten och utmynnar i den stora sjön Sommm på gransen mot Östergötland. Stångån
börjar i Östergötland, men gör en storre Mge it söder genom Småland, tdls den .,,1 Storebro
,einra.s-station vänder mot norr och förbi Vimmerb, och Södra Vi genom sjön Krm åter uppsöker Östergat an .
De hoglända bergsbygderna på gränsen mellan Jönköpings och Kronobergs län „*ora vattendelaren
mellan Emåns tillflöden och do fyra större vattendragen 1 södra Småland. Vesthgast af dessa ar Mpm,
som börjar i Rydaholms socken ooh i sydlig riktning gonom don 1,otydliga ojon Mocbln rmner genom
Skåne i Östersjön. JBmm»*., den af de sydsmåländoka vattendragen, npprmner ett par m,l
söder om Hvetlamla under namn af Klafreström ooh går sedan gonom en rad af sjonr, af hvilka de b
-tydligaste äro Helgas)i», Salen ooh Mnen, nt i Blekinge, der den i Mörmrna »ekon når hafvet.
Morne-Ij,i» går äfven 1 sydlig riktning genom sjön Bottnen ooh ntmynnar slntligon i Östersjön nedanom Eonneh,.
Östligare rinner Lychebyå på gränsen mellan Kronobergs och Kalmar lan in , Bekmgfc -
Att se det inre Småland enäast från jernvägen, som oftast går fram . låglanda trakter mollan
ödsliga mossar och tallmoar, ger en ytterst skef föreställning om Smålandsnatnren. v,l,a derfnr nuder
en rask fård genom landskapet äfven se, hvad som ligger utom allfarvagarna
Vi se"la in genom Tjustskären. Öarna längst ut i hafshrynet aro kala och ödsliga, men angie
in rikt bevuxna med skog, som omgifver än ett litet fiskläge, än en nätt by med rödmålade stngo, Och
ju närmare vi komma fastlandet, ju tydligare varsna vi den härliga naturen , rlet fagra Tjust. I rån
nordvest till sydost sträcka sig långa, här och hvar med sjöar och öar fylda da kjusor omgifna an af
splittrade bergåsar, än af löfskogsklädda branter. Och på sluttningarna ligga talrika herresaten,
n,baddade i lummiga parker och vidsträckta trädgårdar samt derutomkring böljande sades alt.
Ångande upp för den djupt inskärande Valdemar sviken, Smålands gränsmärke i nordost, lan a
vi vid Karl Knutssons gamla herresäte Fogehik, som ännu i dag på sin med landet sammanbundna o
genom sina grönskande parker och den härliga utsigten öfver Tjustskären låter oss så val forstå
olycklige medeltidskungens ord:
»Medan jag var herre till I* ogelvik,
Så var jag både mäktig och rik;
Men sen jag vardt konung i Svea land,
Så vardt jag en arm och olycklig man.»
På vår färd inåt landet ha vi ej tid att stanna hvarken vid det vackra ITornsberg eller det
ståtliga Vindö, men hunna till Ulma kyrka hejdas vi ovilkorligen af den vidstrackta utsigten ofver en
ag-raste af Tjusts fagra bygder. Åt nordvest slingrar jernvägen fram genom den bördiga dalen och o ver
sjön Åkervristen skymta höjderna vid Falerum; helt nära i sydost ligger det vackra Stensnas vid
01-sjön, öfver hvilken utsigten vidgas ända ned åt Ed och den djupt inträngande hafsviken Syrsans vatten.
Vår titelbild är hemtad härifrån. . n .
Längre in i landet i en annan af de vackra dalkjusorna ligger en af vårt lands största incus n-
ella inrättningar, Öfverums bruk, som utsänder sina välkända landtbruksredskap ti a a vei^ se ai,
och der nedom utbreder sig den lilla, men bördiga och på fornminnen sa rika Loftaslatten, hvars
kanter talrika herresäten bygts. Här vid Nygård skjuter upp en smal flik af den for sm vackra
omnejd med rätta prisade Gamleby viken, sedan gammalt medelpunkten för Tjusts handel och utförsel.
Redan under Folkungatiden låg här uppe, 25 kilometer från hafvet, en liflig köpstad, som genom Erik af
Pommern flyttades till det nuvarande Vestervik. Åtskilliga borgare qvarstannade dock i »Gamle byn»,
ännu är en liten täck köping med Tjusts tingsplats och har en god hamn med utskeppning a i
som
VeJrnt brände» gång efter annan af danskarne under 1509- och 1600-talen men blomstrade
sedan upp genom sitt skeppsbyggeri »ch sin utländska handel. Staden är icke nu, hvad den fordom
va-rit men två j.rnvägar sBta den i förbindelse nmd så väl norra oom södra Tjust, och harofver går vn,
to,-väg» till Gotland, hvadan en utveckling är att hoppas. Då länets norra landst, ng och hushall,,,ngs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
