Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Läge, form, gränser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läge, form, gränser
Den övriga gränsen mot Norge reglerades genom traktaten
av den 18 oktober 1751. Det tycks inte ha varit någon lätt
uppgift att komma överens, eftersom gränskommissionerna då
hade arbetat i femton år. Denna gräns är betecknad genom en
tio meter bred uthuggning i skogen och 274 riksrösen.
Riksröset nr 1 är placerat på holmen Hisön nära Kornsjö,
det sista är det onumrerade treriksröset, som reser sig ur sjön
Koltajaure. Rösena är runda stenhögar, och i deras mitt har
man uppfört en flathuggen "hjärtsten” som vänder en
bredsida åt vardera landet. På bredsidan ser man monarkens
namnchiffer, årtalet då stenen restes och rösets nummer.
Treriksröset har tre mot varandra lutande hjärtstenar.
Avståndet mellan rösena växlar från några hundra meter
till ett par mil. Ofta är de placerade på höjder och synliga
på långt håll. I några fall har man använt fasta stenar, som
ligger i gränslinjen, och märkt dem till riksrös. I stenfattig
mark har man satt hjärtstenarna direkt i jorden, i kärr har
man lagt dem på stockar, och om gränsen går i vatten har
man satt ett röse på vardera sidan.
Vår gräns mot Finland bestämdes genom freden i
Fredriks-hamn 1809 och reglerades närmare genom traktaten den 20
november 1810. Denna gräns följer Torne älv och bifloderna
Muonio älv och Köngämä älv. Eftersom gränsen går i vatten
måste man ha dubbla märken. Man börjar numreringen i norr.
Nr 1 står vid Radjejokk invid Koltajaure, och nr 59 på
Virta-kari udde vid Torne älvs utlopp. På stenen anges avståndet
ut till gränslinjen i älven.
Gränsbeteckningen fortsätter i skärgården och i Bottenhavet.
Det sista märket är nr 70 vid Söderarms fyr i Ålands hav.
Om man betraktar gränslinjen mellan Sverige och Norge
förutsättningslöst, så kan man inte undgå att förvånas över
de många inbuktningar som den gör. I flertalet fall är det fråga
om norskt territorium som tränger in i Sverige likt vikar.
Rudolf Kjellén, vars studier över de svenska gränserna här
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
