- Project Runeberg -  Vårt land : Sveriges geografi i populär framställning /
54

(1948) [MARC] Author: Jalmar Furuskog
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den stora landisen och dess verk - Den högsta stranden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den stora landisen

värda. I varje fall kan vi här tala om ett svensk-finskt
världsrekord.

Rullstensåsarna bildades lättast på sådana platser, där det
var tämligen djupt vatten utanför isranden. Om vattnet
däremot var mycket grunt, kom isälvens grus och sand att breda
ut sig i en jämn platå. Då bildades en plan avlagringsslätt, som
alldeles påminner om ett delta utanför en flod och som också
fått namnet israndsdelta (randdelta, israndsplatå). Det
finns många sådana i vårt land. Det har varit en av den nyare
geografins arbetsuppgifter att upptäcka och beskriva dem. I
norra Halland är Fjärås bräcka en sådan israndsplatå, i
Småland har man Hultsfreds slätt, i Västmanland Riddarhyttefältet,
i östra Värmland Brattforsheden, i Karlskoga Hållsjöfältet, i
Ångermanland Lockstafältet.

Én färd över t. ex. Brattforsheden ger ett intryck av
storslagen ödslighet. En väldig sandslätt, jämn som ett golv,
bevuxen med tallar, ljung, lingonris och renlav. Den jämna ytan
avbrytes här och där av sandkullar, som ligger i rad efter
varandra. Det är dyner, bildade av flygsand i en öken. Har det
funnits öknar i Sverige? Ja, när isen hade dragit sig tillbaka
ett stycke från denna trakt och det ännu inte fanns någon
vegetation, som kunde binda sanden, då rådde verkliga
ökenförhållanden på Brattforsheden. Från istäcket blåste då en
kall luft ner över omgivningen, och den gav dynerna deras
riktning och form. Liknande flygsandsdyner har bildats vid
Mora i Dalarna och vid Gladaberg i Västerbotten.

Om isranden låg uppe på fastlandet blev isälvarnas
material ofta avlagrat såsom stora grusfält. Sådana finns i stort
antal i Norrbotten. Ännu större roll spelar de i Härjedalen, där
de gett upphov till de vidsträckta magra tallhedar som är så
typiska för detta landskap.

Den högsta stranden

Det tryck som isen utövade på den underliggande marken var
så starkt att landytan gav vika och landet sänkte sig. När land-

54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vartland48/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free