- Project Runeberg -  Vår vän Anne /
6

(1910) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En vredgad granne.
och brumma för sig själv, ända tills han försvann vid en krökning
av stigen.
Anne gick ganska ledsen över gården och stängde in den
odygdiga kossan i den lilla kätte, där mjölkningen brukade för-
siggå.
— Här kan hon då inte komma ut, såvida hon inte spar-
kar sönder planket, tänkte hon. — Ja, nu ser hon nog så from
och beskedlig ut . . . Hon har bestämt ätit sig ont i magen på
all havren . . . Om jag ändå hade sålt henne till herr Shearer,
när han ville ha henne i förra veckan! Men jag tyckte att det
var rätt så bra att vänta till auktionen och låta alla kreaturen gå
på samma gång. Ja, nog är det sant, att herr Harrison är en
brumbjörn — någon besläktad själ är han då absolut inte.
Anne befann sig fortfarande på spaning efter »besläktade
själar.»
Marilla Cuthbert kom åkande in på gården, när Anne åter-
vände från kätten, och Dollys ägarinna fick brått med att göra i
ordning teet. De hade mycket att samspråka om under måltiden.
— Jag ska bli glad, när auktionen är över, sade Marilla. —
Det är för mycket ansvar med att ha så stor kreatursbesättning
och ingen mer än den odågan Martin att se till den. Ännu har
han inte kommit tillbaka, och han lovade så säkert som aldrig det
att vara tillbaka i går afton, bara han finge den dagen fri för att
vara med om sin mosters begravning. Jag vet verkligen inte, hur
många mostrar han har — detta är den fjärde, som har dött se-
dan han tog platsen här för ett år sedan. Jag ska bli mer än
tacksam, när grödan väl är inne och herr Barry övertar lantbruket.
Dolly få vi hålla innestängd i kätten, tills Martin kommer; sedan
får hon gå och beta uppe i hagen, och den gärdsgården måste
ses om. Ja, var och en har sitt kors, som Rachel brukar säga.
Stackars Mary Keith ligger för döden, och vad som skall bli av
hennes båda barnungar är mer än jag begriper. Hon har en bror
i Brittiska Kolumbia, och honom har hon skrivit till om dem,
men ännu har hon inte fått något svar.
— Hurudana äro barnen? Hur gamla äro de?
— Nyss fyllda sex — de äro tvillingar.
— Åh, kan man tänka sig! Jag har alltid varit intresserad
6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:03:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varvananne/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free