Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i,äkaren och hans maka.
205
och Christina än de ryska än de finska officerarnes
bravader och artigheter, men modern var vaksam, och de
unga flickorna fingo väl dansa på balerna i hemstaden
och i det närbelägna Jakobstad, men skickades om
somrarna bort till skärgården.
Ännu till sena ålderdomen behöll Sophie ett lifligt
minne af Klingspor, Adlercreutz, Döbeln, Kulneff,
Rajevski, Demidoff och andra detta krigs framstående
personligheter. De båda systrarna fingo den äran att
låna romaner af Klingspor, som medförde ett betydligt
förråd af denna lätta lektyr att muntra sig med under
krigets besvärligheter. Till återtjenst hade de ej ringa
besvär att anskaffa tillbehör till hans lukulliska kök och
blefvo vittnen till hans makliga aftonmåltid, där han i
detta högkvarter, tre mil från slagfältet, mottog
rapporterna om slaget vid Oravais.
En episod från denna dag fäste sig särskildt i minnet.
Middagstiden kom en ung officer vid Västerbottningarne
(brigadadjutanten löjtnant N. Hamrén) med rapport
från Oravais, visade skrattande sin genomskjutna kappa
och återvände till striden. Andra morgonen erforo
husets döttrar, att den unge vackre löjtnanten stupat
i sista striden på kvällen, när återstoden af den slagna
armén bröt sig väg norrut.
Så förbinda sig äfven på detta håll privata och
familjeminnen med tilldragelser som djupt ingrepo i
fosterlandets öden.
När Zachris Topelius återvände till Nykarleby år
1811 var han redan i en annan ställning än då han i
Stockholm träffade Sophie Calamnius eller då han 1807
fick dansa efter landshöfdingens pipa. Bland småstadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
