- Project Runeberg -  Zacharias Topelius : hans lif och skaldegärning / Första delen /
336

(1912-1918) [MARC] Author: Valfrid Vasenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 oS

läxor och. romaner.

sätt motverkar kraftigt det onda, som då icke förmår
segra eller locka till efterföljd. Framför allt bör du sky
elakt sällskap. Märker du någon vill föra på afvägar,
så tänk: hic niger est, hunc tu, Romane, caveto. Eller
också: foenum in cornu habet, longe fuge.

Det är nu första gången min gosse gjort mig
bekymrad — hoppas också att det är den sista. Gör mig den
glädjen att få höra, det du härefter oförviteligen vandrar
fram din bana.

Den där goda öfningen du hade här hemma bör du
ännu fortsätta: den att föresätta dig någon försakelse.
Du skall däraf erfara mera nytta än du nu kan föreställa
dig . .

Natten är nu långt liden och jag nödgas sluta . . Så
ofta tillfälle blir, skrif till din Pappa

Z. Topelius.»

Som vanligt fortsätter modern:

»Min goda Zachris! Du ser af föregående huru mycket
du oroat din pappa och äfvenså mig. Men vi hoppas nu.
att du, då du känner att du felat, ej mera förnyar sådant.
Du är lycklig, kära barn, som har föräldrar och vänner,
som ger akt på dig och varnar: sök därföre att tacksamt
begagna denna förmån, som mången i sin barndom saknat
och som därföre fallit för många frestelser. Du kan väl
tycka, att denna lilla händelse alltför mycket oroar oss,
men du kan däraf döma huru kär du är för oss och huru
hvarje felsteg af dig skall såra oss djupt.»

Utan tvifvel hade fadern rätt, då han i den handling
han klandrade såg blott obetänksamhet. Men hvilket
vackert vitsord får ej sonen på samma gång, då fadern
säger att det är första gången hans gosse gjort honom
bekymrad. Och modern slutar på samma sätt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:04:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vastop/1/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free