Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaivdegryning.
363
sons törst efter högre bildning, och underklassen är
rättslös inför fala domare. — I de engelska författarinnornas
romaner möter oss likaså gång efter annan en och samma
hjältinnetyp: en ung flicka af medelklassen — stundom
ock af hemlighetsfull härkomst — vacker, dygdig,
kunskaps- och talangrik, utsättes för allehanda förföljelser
eller försök till förföring från högre stående, i synnerhet
utsväfvande eller penningesnikna medlemmar af den
högsta aristokratin. Äfven här är slutet vanligen att
dygden triumferar: den förföljda och förorättade flickan
blir gift med en rik ädling eller befinnes till och med vara
den rättmätiga arftagarinnan till ett lysande namn.
I alla sådana konflikter ställer sig gossen obetingadt
på de förtrycktes och revolterandes sida. Ty han har
själf fått njuta frihet, hans föräldrar vilja ej pålägga
honom något tvång, utan vädja till hans egen fria vilja.
Någon ståndsskillnad vet han ej heller af: adelsmän
trifvas ej i Österbotten, hans skolkamrater äro till
öfvervägande del, liksom han själf, söner till tjenstemän, och
hvad underklassen beträffar, så hälsar ju han i sina bref
till Anna Lena, Brita och Stina och modern till Carolina.
Men på samma gång kunna ock de många exemplen
på barn som trotsa sina föräldrars fördomar leda till
att äfven Zachris finner sig berättigad att följa dessa
exempel i de fall, där han tycker föräldrarna ledas af
gammalmodiga åsikter. Så kan man väl ock förklara,
att han ansåg sig kunna läsa romaner, fastän föräldrarna
så ifrigt afrådde honom därifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
